Lunch hos Inga

Så var vi sex damer som samlades till lunch på Ingas terrass. Gunilla som fotograferade saknas på bilderna. Vi välkomnades med sherry alt. martini och bjöds sedan på en förrätt med lax, ägg och sill krönt med en härlig creme fraiche sås. Till varmrätt blev det kalkonryta och till dessert bjöd Inga på en härlig äppelpaj som hon gjort i mikrovågsugnen! Ribera del Duero eller Bachs torra vita fick vi till och ovanpå detta kaffe med små fina chokladtryffelbitar. Vilken fest!

Vi hade tur med vädret. Inte ett moln på himlen och termometern höll sig såpass mycket över 20-gradersstrecket att det var riktigt skönt på terrassen.

Här kommer Märtas collage och där finns också Gunilla med.

Första konserten

I dag blir det den första konserten för mig under Orkesterfestivalen. Det är Il Giardino Armonico som ska spela Telemann och Bach. Det ska bli spännande att få lyssna till musik från tidigt(?) 1700-tal spelas på tidstrogna instrument!

Orkesterfestivalen har spritt ut sig på alla öarna så det är inte riktigt som det brukar vara i år. Tyvärr kommer jag inte att kunna lyssna på Oslo String Quartet som jag ju också missade i Helsingborg. Gunilla är bussig nog att göra mig sällskap. Det gör hon också när vi ska lyssna på Mahler Chamber Orchestra och Monteverdi Choir en bit in i februari.

För övrigt är det tjejträffarnas tid! I lördags var Läslustan hos Birgitta, i söndags var jag hos Anita och spelade bridge, i dag har Gunilla och jag träffat Ann-Margreth på Triangeln över en kopp kaffe, i morgon blir det ett stort gäng på lunch hos Inga, på onsdag ska jag hem till Britta och spela bridge. Då kommer också Stina ner från Helsingborg. Gunilla hämtar henne på flygplatsen. Det ser ut som om vi skulle ha fullt upp resten av tiden också! Det gör inte så mycket att termometern har svårt att nå 25-gradersstrecket.

Här är vi på väg in till konserten och i pausen tog Gunilla den nedersta bilden från en av terrasserna. Det blev verkligen en härlig konsert med den fantastiske dirigenten och flöjtsolisten Giovanni Antonini. Vi fick lyssna på Telemanns Svit i a moll för flöjt, stråkar och cembalo. Sedan följde Bachs Brandenburgskonserter nr 3, 5 och 4. I den ordningen. Säga vad man vill men ingenting går att jämföra med musik live! Underbart!!!!

Läslustan

I dag var det dags för Läslustan. Det var något jag sett fram emot länge. Så roligt det var att få träffa alla de goda vännerna, höra om alla äventyr som de hittat på sen sist och dessutom få bekanta sig med två nya medlemmar.

I dag var vi hemma hos Birgitta i San Fransisco de Paula. Den här gången gick det att hitta både dit och hem utan problem, men så hade vi också resurser i baksätet med Anneli och Ria.

Vi bjöds på härligt goda tapas och gott vin från Ribera el Duero. Min vita månad är nu slut!

Det blev som sagt mycket prat kring allt som hänt under året. Stundtals var det riktig spansk stämning kring bordet. När man väl vant sig är det riktigt härligt. Det gäller att ta plats! De båda nya medlemmarna fick ändå en möjlighet att presentera sig och sedan började vi bokpratet. Mina böcker försvann som smör i solsken och det var ju precis meningen.

Gunilla var förstås i fototagen och jag kommer att lägga till ett par bilder från henne senare. Värdinnan fanns ju aldrig på plats så henne fick jag aldrig att fastna på min plåt. Hoppas att Gunilla lyckades bättre!

Sådär ja! Tack vare Gunilla fick jag också en bild där Birgitta finns med och en där det framgår att vi faktiskt också läser böcker. Tack Gunilla!

Utflykt söderut

I eftermiddags körde vi ner till Syd. Dels skulle Gunilla resonera med några i svenska kyrkan inför sitt revisionsarbete både där och på Tenerife och dels tyckte vi att vi behövde göra oss fina i håret. På bilden ser man Frederick, vår frisör, efter väl förättat värv. Visst blev vi fina!

Dagen började annars med den längsta promenaden hittills. Jag tror att vi höll på i två timmar och jag kände faktiskt av mina muskler i ryggslutet. Mina MBT-sandaler hänger fortfarande med som väl är. Orsaken till att det blev en så lång promenmad var faktiskt att vi försökte få ut de biljetter som vi köpt on-line till konserterna i Alfredo Kraus. Vi skickades från den ena banken till den andra och till slut förstod vi att det enda stället vi kunde hämta ut biljetterna på var Alfredo Kraus. Det gör vi på lördag - tror vi!

El Classico

Sandskulpturerna växer upp som svampar ur jorden! Det här mästerverket hittade jag i dag när jag gick en eftermiddagstur på Las Canteras.

Evenemanget i dag var ju El Classico som i kväll skulle avgöra vem som skulle gå till semifinal i Copa del Rey. Det blev en spännande match. Gunilla följde med mig - fast hon inte är ett dugg intresserad av forboll - och till slut hittade vi en bar med två lediga platser. Första halvlek slutade 2-0 till Barca och då trodde vi att saken var avgjord, men...i 68:e och 72:a min gjorde Real Madrid två mål. Himmel så spännande! Barca vann ju förra onsdagens möte med 2-1. Med Ramos utvisad efter två gula kort i 89:e minuten blev ju Real Madrid en spelare mindre och därmed var saken ganska klar. Trots tappra försök blev det Barcelona som gick vidare till semifinal.

Vänner

Jag gissar att det inte är vilka grafittimålare som helst som anlitats för att pryda murarna längs paseon vid Las Canteras. Man hittar också stadens vapenskjöld längst ner till höger på målningen. Eftersom Las Palmas aspirerade på att bli europeisk kulturhuvudstad 2016 finns det mängder med aktiviteter för att stödja den kandidaturen. Tyvärr blev det en annan spansk stad som vann den tävlingen. Det är förstås Gunilla som poserar framför målningen.

Här ser vi en annan av mina vänner, Märta, som bjöd på härliga langostiner med tillbehör och god ost. Det var precis så skönt som man kunde önska på hennes terrass så jag blev kvar där i flera timmar. Härligt!

Här kommer en bild till, ett collage som Märta gjort, där vi kan se oss båda, alla langostiner, utsikten från hennes terrass m.m.

Maraton

I dag har det sprungits maraton i Las Palmas. Som synes var vi inte de enda svenskarna som tittade på och applåderade.

Växlande molnighet tydde vi himlen till innan vi gick ut, men det räckte inte med det. Växlande väder skulle man kunna säga. Här skiner solen och en av termometrarna visade 26 grader. Innan vi var hemma igen hade solen försvunnit helt och vi fick t.o.m. några regnstänk på oss.

Innan dess kunde vi beundra de här skickliga gymnasterna. Här skulle du platsat Ellen, eller hur?

Gunilla kommer hem

Så här glad var Gunilla - och jag med - när hon kom hem!

Las Canteras

Las Canteras kan man alltid frekventera, dygnet runt. Här sitter jag - i lånta fjädrar - tillsammans med Britta och äter lunch och på bilden i kvällningen med Inga och en kopp kaffe. Det ser ut som om det skulle vara kallt och det är det kanske för dem som är vana vid högre temperaturer. I dag var det 22 grader vid lunchtid och häromkvällen visade termometern på 19 grader. Jag hade varnats för att det skulle vara jättekallt! Därav klädseln.

Det mesta är sig likt. Man bygger fortfarande sådana här sandskulpturer längs stranden. Skickligt!

Playa del Inglés

Inte riktigt så här långt, men nästan. Eftersom Gunilla fortfarande är i London tänkte jag i dag ta mig en tur till Playa del Inglés för att ta reda på hur min kompis från Helsingborg hade det. Vädret var strålande när jag gav mig iväg per buss söderut, men ju längre söderut vi kom desto mörkare blev himlen och väl framme var det helmulet.

Helmulet var det också hos min gode vän! Han hade i går kväll ätit middag på Playa del Sol, tagit en öl till maten och en Irish coffee efteråt. Vid 12-tiden började han dra sig hem mot hotellet, men fastnade i en bar. Där fanns en afrikansk dam som undrade vem han var, varifrån han kom, vad han hette etc. Hon ville bli bjuden på öl och eftersom min gode vän är en mycket snäll man, bjöd han henne. Snart kom det en mörkhyad dam till och smekte sig runt honom. Efter en stund försvann hon och min kompis drack ur sin öl. Sedan minns han ingenting mer än att han vaknade ensam på baren med en fruktansvärd huvudvärk, 120 € och en guldhalskedja fattigare!

Jag förstår att han aldrig mera vill sätta sin fot i Playa del Inglés! Hoppas bara att de återstående tio dagarna blir drägliga. En människa som är ärligheten personifierad kan naturligtvis inte skydda sig mot all den kriminalitet som florerar där det finns aningslösa turister.

I kväll lyssnar jag på Rachmaninovs pianokonsert nr 2 i c-moll.

Tidig morgon

Med tanke på att jag inte kom i säng förrän sent, sent kan man nog påstå att det var en tidig morgon. Kl. 08.50 tog jag den här bilden på min morgonpromenad. Surfarna var redan i vattnet och solen flödade. Det blev en liten inköpsrunda och vid lunch tog jag mig hem till Ann-Margreth för en kopp kaffe. Middag åt vi hemma hos mig och med hjälp av Ann-Margreth här och Gunilla i London fick jag hjälp av Patrik så att jag kunde bli kopplad till Internet. Verkar det krångligt? Inte alls! Får man bara rätt person på rätt plats så blir allting så enkelt, så enkelt!

I kväll har jag promenerat och suttit på Mozart Café med Inga. Så härligt det är att träffa alla gamla kära vänner igen!

Skoltöserna

Här står fröken och luggar sina skoltöser som gick i åk 5 och 6 åren 1963-65. Det var fantastiskt trevligt att få träffa dem igen och vi hade så mycket att berätta för varandra att tiden bara rusade iväg. Det kommer alldeles säkert att bli fler träffar!

Ett besök på Landskrona museum i eftermiddags kanske resulterar i ett engagemang där så småningom. Kvällen avslutades med fyrmannabridge i klubblokalen. Nu är det packlådorna som väntar!

Kulturdag

Det var bara en eller två plusgrader, men klart och fint så jag vandrade iväg till Grafiska museet för att vara med på invigningen av 40-års jubilerande Tormod/Ole Larsens Ateljéutställning i dag på förmiddagen.
Vi fick se flera av Tormod Larsens egna grafiska blad. Bengt Adlers intervjuade Ole och gav oss många härliga bilder från Oles uppväxt och övertag av faderns garfiska ateljé, där man som konstnär kan få komma utan att kunna särskilt mycket om hur man tillverkar ett grafiskt blad. Har man en idé så är man välkommen och får all den hjälp man kan behöva fram till tryckningen som Ole sköter.

Vi fick också se den första press som Tormod använde i sin verkstad. Peter Nordström trycker fortfarande på den i Grafiska museet och han finns också på Dunkers i den verkstad som finns i anslutning till den verkligt fina grafiska utställningen där. Peter hjälper dem som vill prova på att trycka. Jag ska ta med mig Ellen en dag.

Sedan var det dags för den här unga damen, Torun Säter Stavseng, att upptäda tillsammans med Symfoniorkestern där hon i vanliga fall är stämledare. Nu var hon inte klädd i den här svarta historien utan i en vackert röd aftonklänning och framförde med bravur Brittens Cellosymfoni. Häftig musik!

Orkestern som i år har funnits i 100 år, började med Lars-Erik Larsson och slutade med Stenhammars Serenad i F-dur. Lite besviken blev jag nog på Stenhammar, men det var kanske kontrasten mellan Britten och Stenhammar som gjorde det. Det var i alla händelser underbart att sitta i Konserthuset igen. Vilken dag!

Musik "live" slår allt! Jag är ledsen att jag missar Kammarmusikföreningens konsert den 24 jan med Oslo String Quartet som ska spela dels Brahms pianokvintett i f-moll och F Schuberts stråkkvartett i d-moll. Jag gissar att det blir fullsatt!

Planering

Fortfarande kan man njuta av ljuskronans tända ljus! Det är en, och för mig en av de få positiva sakerna med mörker. Ellen bryr sig inte så mycket om det utan kastar sig givetvis över papper och pennor av olika valörer och typer för att måla och rita. Det kommer säkert att bli ett besök på den grafiska utställningen så småningom så hon får lära sig trycka sina alster också.

Trots att glass är det bästa som finns blev det en lite väl stor portion av Lemoncurd den här gången, men pappa hjälper gärna till.

Kvällen ägnades annars åt att planera flytten. De nya hyresgästerna var här i går och det var inte svårt att komma överens med dem. Förhoppningsvis kommer de att flytta in tidigare än vad kontraktet säger så jag kanske slipper dubbla hyror i mer än en månad.

I fredags hade jag min sista sånglektion på ett tag. Jag blev uppmanad att inte vara för ambitiös utan träna korta stunder. Jag kunde berätta att jag klarat av August Södermans Osanna i Annikas kör i tisdags utan minsta problem. Den är ändå uppe på ett f, men det var enbart härligt att sjunga den satsen. Det hade jag inte klarat i våras! Fredagskvällen var jag hos Dagmar som bjöd på en suverän måltid, med rödbetor med smör, färsk fisk och Nobelglass. Jag ska nog klara mina dubbla hyror även om hela pensionen ryker!

Vänner

Ingen bild i världen kan göra rättvisa åt den här ugnsgratinerade torsken med medelhavstopping. Kameran fanns naturligtvis hemma så det är en receptbild, men jag kan försäkra att verkligheten både såg och smakade underbart hemma hos Katarina och PeO. Det blev precis som förväntat en rik kväll ur alla aspekter.

Jag kom direkt från en bridgetävling på Tre Sang med en alldeles ny partner. Jag hade inga förväntningar eftersom det var erfarna och skickliga spelare som vi mötte. Gissa om jag blev överraskad när det mesta fungerade utan problem och när resultatet kungjordes visade det sig att vi blev 2:a!

Förmiddagen präglades också av förunderlig glädje eftersom en av mina allra bästa vänner hörde av sig från Österlen. Det blev ett långt härligt samtal med överenskommelse om regelbundna träffar framöver. Tänk så mycket vänner betyder! Jag känner mig verkligen lyckligt lottad och rik, som har förmånen att få umgås med så många som jag kan räkna som mina vänner.

En dag med möten

Det började redan kl. 9 i dag med möte inför pianofestivalen. Egentligen ska jag skriva Pianofestivalen med stort P, för det kommer den verkligen att bli, eller vad sägs om artister som Tengstrand/Shan-shan Sun, Merlet, Lisitsa och Hamelin! Världsartister!! Vi hade ett långt möte, men ett verkligt konstruktivt och bra möte. Det är sannerligen härligt att sitta i möte med människor som är både skickliga företagsledare och kulturkonsumenter på hög nivå! Det känns också som att Dunkers nu är med på festivalen på ett helt annat sätt än tidigare. En nygammal medarbetare besökte oss i dag och konstaterade att hon "brinner" för pianofestivalen! Underbart!!

Innan rotarymötet hann jag in till biblioteket för att se om jag hade fått något mailsvar på beskedet att vi ställer in Naivistutställningen, men...nej....där fanns ingenting....

Jag gillar min rotaryklubb. Här finns människor som tycker om att debattera och bjuda på sig själva. Både de relativt många unga ledamöterna och vi som är lite äldre. Här händer det saker! I dag handlade det om hur vi skulle kunna bli ännu bättre. Vilket nätverk!

Efter ett kort besök hos Stina var det så dags att ge sig ut i regnet för en promenad till Fredriksdal där Museiföreningen hade styrelsesammanträde. Det blev också ett långt sammanträde och jag "åkte på" protokollskrivandet igen. Hoppas det blir en ansvarskännande sekreterare nästa mandatperiod! Det kommer att bli en rad aktiviteter riktade speciellt till föreningens medlemmar nästa verksamhetsår och det gillar jag verkligen. Vad ska man annars med en museiförening till?

Nu har jag skrivit klart anteckningarna från mötet med Pianofestivalen och det är dags för sängen. I morgon väntar Catarina - min sångpedagog - och på kvällen är det repetition med Annika Byströms kör. Jippie!

Helg både med och utan musik

Trettonhelgen blev en besvikelse på musikområdet. Jag hade verkligen sett fram emot att få lyssna till Mats Hultkvist när han skulle ge sin konsert på båda orglarna i Mariakyrkan i fredags på Trettondagen. Så blev det inte! Mats hamnade i stället på sjukhuset och man får bara hoppas att han snart kommer ut därifrån helt och hållet botad. Troligen blir det inte någon körrepetition heller förrän han är tillbaka frisk. Sorgligt, sorgligt!

Musik blev det i alla fall till sist. I går lördag gav SVT på 2:an Donizettis Lucia di Lammermoor från Met. Det blev en verkligt härlig föreställning med Anna Netrebko som Lucia. Hennes älskade Edgardo sjöngs av en ny bekantskap, den unge tenoren Piotr Beczala. Säkert får vi höra honom ofta framöver. Han hade en underbart vacker röst. Tydligen fick han hoppa in efter ett sjukdomsfall. Det märktes verkligen inte. Enricos roll sjöngs av Marius Kwiecien. Också det en härlig sångare, baryton.

Trots att det kändes väldigt tomt att inte få lyssna till Mats skickliga orgelspel på Trettondagen blev det ändå en fin musikupplevelse under helgen.

Tennis

Fullt utrustad! Ja, vad månde bliva? När hon nu simmar gott och väl 200 m på djupt vatten både på rygg och bröst så måste hon prova på något annat förstås. Tennis till exempel! Om drygt en månad fyller hon sju!

Trettondagsafton

Så var det fest igen! Den här gången hemma hos Christina och Pelle. Brasan är tänd och Christina förbereder glöggen.

Efter en suverän middag blir det underhållning av de båda djupa basarna som tävlar om vem som kommer djuuuupast.

Godiset regnar över oss sedan vi tävlat om vilken person som döljer sig i vart och ett av de kuvert som vi fått.

En och annan gång hann även värdinnan sitta ner.

Mellandagar

I Las Palmas är man van vid att julklappsköpen långt ifrån är över så här dags. De vise männen kom ju med sina gåvor den 6 januari och det är troligen fortfarande den viktigaste dagen för julklappsutdelning i Spanien. Här hemma är det rea som gäller. I år påbörjades den förstås redan före julafon.

För mig kunde det ha varit lite av "stilla veckan", men så blev det inte! Plötsligt blev vi i "styrgruppen" för den internationella naivistutställningen kallade till ett möte på kulturförvaltningen i går, tisdag. Vi hade ett möte med kulturchefen och chefen för Dunkers kulturhus i 1,5 timme! Otroligt att de hade så mycket tid för oss. Resultatet? Katastrofalt! Allt som lovats togs tillbaka eller lovades delvis igen och togs sedan tillbaka etc etc. I dag har vår initiativtagare sagt att vi ställer in, trots att förvaltningen gått ut och bjudit in 110 europeiska konstnärer! Vi får inga pengar, ingen projektledare och får klara oss bäst vi gitter. Det gör vi inte!

Kvällen slutade desto bättre med att vi (Johan Ellen och Marie) åkte och gratulerade Maries pappa på födelsedagen. Kameran låg kvar i väskan hela kvällen. Typiskt!

I dag har jag haft besök av Gunilla och Marianne. Jag ska ju bo hos Gunilla under mitt besök i Las Palmas och vi hade ju en del praktiska frågor att dryfta. När ska vi ha Läslustan t.ex.? Det blev en glad eftermiddag med Johans två pysslingar och som väl var hittade jag mina böcker och urklipp från Delaware-jubileet och vår anfader Johan Printz. Kul! Det blev en liten bild som jag fick via Gunillas IPad. Det var nog lika bra! Att bilden är liten, menar jag.

Nyårsafton

Vilken fest! Det började förstås med champagne Bollinger, fortsatte med champagne och slutade med champagne. Hummersoppan var sagolikt god, men så hade Johan också gjort allt från grunden med att själv göra fonden och sedan fylla på med grädde, cognac och hummer. Till den drack vi som sagt Bollinger champagne. Sedan var det dags för Kalvfilé Oscar. Himmel vilket kött! På en bädd av choronsås, med sparris vid sidan och filén krönt med en stor hummerklo var det också vackert att titta på. Till detta drack vi en Amarone Tommasi. Kunde inte bli bättre.

Ellen hade ritat placeringskorten och vi fick försöka hitta våra platser med hjälp av en symbol. Jag gissade att jag skulle sitta vid gitarren. Jo det var rätt för "du gillar ju musik" menade hon. Så rätt, så rätt!

Här förbereds nu desserten Glace au four. Inte fel det heller och till den drack vi Alambre Moscatel de Setubal. Kaffe med en organisk VSOP cognac från Distellerie Du Peyrat avslutade denna magnifika måltid.

Behöver nog en vit månad efter det här!

När klockan började närma sig 12-slaget tog Ellen med sig en kompis ut, båda välklädda och med bloss i händerna för att titta på fyrverkeriet. Vi följde förstås efter med välfyllda glas.

Klockan fyra kröp jag i säng! Det var länge sedan jag hade en så härlig nyårsafton!