Sång, sång, sång och musik

I söndags blev det som sagt sång i kyrkan på Marie bebådelsedag. Sedan körde jag till Allhelgonakyrkan för att lyssna på Ellen som skulle sjunga under temat "Sound of Music"

Det var en alldeles fullsatt kyrka. Jag fick en plats längst bak, men det var många som kom efter mig som fick stå. Jag letade och letade, men jag hittade varken Ellen eller någon av hennes föräldrar. Det var inte så konstigt! Ellen var förkyld, hade ont i halsen, kunde inte sjunga och var förstås inte i Allhelgonakyrkan. När jag sms:ade och frågade var alla fanns så kom beskedet. Ack ja! Glömma kan vi alla - och ju äldre man blir dessto mer glömmer man!

Efter Allhelgonakyrkan körde jag hem, fixade lite mat och sedan åkte Lasse och jag in till Mariakyrkan för att lyssna på fyra organister när de spelade Buxtehude och egna kompositioner inspirerade av Buxtehude. Det var vår "gamle" organist Mats Hultkvist, hans fru Ingrid, Karin Johansson och Nils Tykesson som spelade.

När jag kom hem på kvällen fanns det en liten korg med påskliljor och en chokladkaka utanför min dörr och en liten lapp där det stod "Förlåt att vi glömde informera dig!" Gissa om det värmde!

Måndagen förlöpte som vanligt med samtal hos Ester, intressant Rotaryföredrag om lotsverksamheten i våra vatten och så repetition med Mariakörerna, den här gången i kyrkan.

Tisdagen blev det en ny repetition med kyrkokören. Vi har ju en hel del på programmet i påsk!

I går onsdag blev en häftig dag!

Jag tog en promenad in till stan, lämnade min deklaration och gick sedan till Mariakyrkan för att lyssna på lunchmusiken. Det blev häftigt! George Chittenden spelade orgelmusik från Norge. Det jag tyckte allra mest om var Egil Hovlands Nu la oss takke Gud. Det var både underbar musik där man kunde känna igen psalmen men också ett otroligt vituost stycke. De andra två verken var av Edvard Grieg och Knut Nystedt. Solveigs sang, mjuk och lyrisk och Nystedts Exultate häftigt virtuost.

På kvällen var det församlingsråd, men alldeles innan det hade jag en sånglektion av Catarina.
Nu har jag skrivit protokollet. Det känns skönt att det är gjort. I eftermiddag ska jag handla fisk hos Jesper och i kväll blir det kammarmusik på Dunkers kulturhus.

Sen sist

Ibland gör jag massor av saker som det inte finns någon som helst anledning att fotografera. (Det kan jag ju skylla på när jag glömmer fotografera).

I måndags träffade jag Ester på Stattenahemmet innan jag gick till Rotary. Sedan var det som vanligt körrepetition på kvällen med Mariakyrkans båda körer. Den här måndagen var det min och Evas tur att ta med kaffebröd. Det blev bröd, ost och mjölk för min del.

I tisdags var det först Yin Yoga och lite senare på kvällen presidiemöte i församlingsrådet.

I onsdgas var jag först hos öronläkaren och fick sugit ut mitt vax som jag gör var femte månad.
Vid lunch lyssnade jag på Geoge Chittenden när han spelade Bachs Toccata och fuga i d moll i Mariakyrkan. Härftigt! Det går nu att lyssna på George i You Tube när han spelar Toccatan.

I torsdgas var det tandläkaren och sedan sånglektion för Catarina.

I fredags klippte jag mig och så spelade vi bridge här hemma med Annika och Staffan.

I lördags var det fastefest i Maria församlingssal och vi i kyrkokören uppträdde med ett antal sånger. Jag tog några lotter och vann en påse med godsaker från Fair-trade-butiken.

Det blev en stund över i går, lördags, så jag tog en rejäl promenad. Havet blänkte härligt i den lite disiga eftermiddagen.

Klickar man på bilden så går det nog att se Helsingör på andra sidan vattnet.

När jag gick längs stranden och lyfte lite på resterna av de vissna växterna fick jag se att nässlorna nu verkligen tagit fart. Det blir att ta med sig tunna plastvantar, sax och hink för att skaffa några liter till vårens första nässelsoppa! Som sagt, klicka på bilden så syns de ordentligt!

I dag, Marie bebådelsedag, var naturligtvis kyrkokören i full fart under högmässan. I eftermiddag ska jag lyssna på Ellen som ska sjunga i Allhelgonakyrkan i Råå och på kvällen ska vi lyssna på Mats Hultkvist m.fl. i Mariakyrkan. Full fart alltså!

Nu rullar det på som vanligt

Det var kul att träffa Ester på Stattenahemmet igen! När det blir lite varmare tar vi en promenad i parken. Hon vill gärna få frisk luft och det får hon inte utan att någon tar med henne ut. Det hinner inte personalen, men det hinner säkert jag.

I tisdags var vi på en vänträff med HSV (Helsingborgs Symfonikers Vänner). Då fick vi lyssna på Peter som berättade om alla aktiviteter som Kulturhotellet anordnade. Imponerande! Det är de här två grabbarna, Peter Eriksson och Axel Swanstein, som skapat massor av aktiviteter inom alla konstarter på väldigt kort tid.

De anordnar konstutställningar, konserter, dansföreställningar etc

Dessutom har de en barack uppställd vid GA-kyrkan dit man kan komma och prata musik, konst, skapande och vad det nu kan vara som kan intressa både unga och äldre.

I onsdags var det dags för Petra igen och hennes underbara ansiktsbehandling. En timme går bara alldeles för fort. Jag hade gärna stannat en timme till!

Så var det torsdagskonsert. Här sitter de och stämmer inför första verket som var "Heroic Strokes of the Bow" komponerat av Judith Weir 1992. Tja, det verket kunde jag varit utan.

Sedan kom den här damen in och spelade William Waltons violinkonsert. Det blev en riktig höjdare! Vilken violinist! Verket tog en halvtimme och det var en virtuos solistinsats hela tiden. Inte ett enda avsnitt där hon kunde ta igen sig. Himmel! Vad hon heter? Catherine Manoukian heter hon och hon är gift med Stefan Solyom som förstås dirigerade den här kvällen.

Konserten avslutades med Dvoráks Symfoni i D-dur. Den kommer man i nästa vecka att spela in på en skiva. Behållningen för mig blev i alla fall Catherines tolkning av Waltons violinkonsert. 

Blommor, bridge och mer musik plus lite till

Rödbetor ska vara nyttigt sägs det. Det är dessutom gott tycker vi. I synnerhet ugnsbakade med lite ingefärsost, mandelflagor och pinjenötter.

Den här lille krabaten trivs väldigt gott i solen. Det blev kanske lite för bra i går så vi tog en riktig långpromenad. Efteråt sov han så gott under soffan i skuggan. På eftermiddagen åkte vi till Annika på Drottninggatan. Det blev både bridgeövningar, lägenhetsprat och god mat. Vi fick en härlig fisksoppa som jag hoppas få receptet på så småningom.

För några veckor sedan kom det några flickor som behövde pengar till en klassresa. De sålde tulpaner som de levererade en gång i veckan. Eftersom vi har fönster ända ner i golvet så har vi låtit tulpanerna stå ute . De gula har nu stått i tre veckor, de röda i två och de lila i en vecka. Marie har lärt oss att det ska vara minimalt med vatten och gärna en isbit i då och då så att det inte blir för varmt. Visst är de fina! Klicka gärna på bilderna så syns de betydligt bättre!

Vi har förstås blommor inomhus också. Den här orkidén (orchidén) fick jag av Christina och Pelle till min födelsedag. Den är ju lite annorlunda än de vanliga vi har, mindre, men betydligt fler blommor.

I eftermiddag åkte vi till Röda Kvarn för att se reprisen på La Traviata från Metropolitan. Det blev en fantastisk föreställning tack vare de här två solisterna. Det var den bulgariska sopranen Sonya Yoncheva som gjorde en strålande bra Violetta och den amerikanske tenoren Michael Fabiano som sjöng Alfredos roll, också det alldeles utmärkt. Så underbart att man kan se och höra opera av så hög kvalitet på en biograf här i Helsingborg! Röda Kvarn gillar vi!

Nästan som vanligt

Det var skönt att börja med Yin Yogan igen. Promenaderna däremot var både blåsiga och kalla. Det blev några stycken snabba, snabba för att fort komma in i värmen.

När kom förbi det här trädet satt det mängder med kajor i toppen. Någonting hände precis när jag fått upp mobilen för att fotografera så det blev bara några kvar. Det kom kanske en kraftig vind eller också fick de syn på mig......

Förutom besök i veckan hos tandhygienisten så var jag hos Jenny och fick underbar massage. DEt känns betydligt mindre nu i axlar och nacke. Härligt!

I går kväll var jag på Dunkers kulturhus och lyssnade på Fyra horn - harpa - kör. Det var förstås Helsingborgs kammarmusikförening som var arrangör. Tyvärr kunde jag inte stanna längre än till pausen, men jag fick ändå lyssna på uruppförandet av Maria Löfbergs tonsättning till Tomas Transtömers dikt Den skingrade församlingen. Den var riktigt fin tyckte jag liksom Hornlokk för fyra horn av Sigurd Berge. De fyra hornen stod i var sitt hörn i konsertsalen och den effekten blev underbar. Det hade varit spännande att få höra Tobias Broströms tonsättning av Harry Martinssons Aniara, men jag skulle dessvärre till ett annat ställe.

Det var för att få information om det här stället SeaU, som de har valt att kalla den gamla Ångfärjetomten. Det är Midroc som bygger och eftersom jag anmälde intresse i mars 2014 blev jag inbjuden att få information kl 21:00.

Jag måste säga att jag tycker att JM är oerhört mycket bättre på att informera om sina projekt än vad Midroc är. Det tog lång, lång tid inna man kom till det som saken gällde för alla oss som var där. VD:n måste ju först berätta om hur duktiga de är, vad de har byggt och bygger och hur nöjda personalen är med sin arbetsgivare och alla tävlingar de har vunnit och .....sic

Till slut fick vi lite information om lägenheterna och en stor pärm med all nödvändig information. Pärmen fick vi inte förrän klockan var över halv elva! Jag var ju mest intresserad av storlek åå lägenheterna och priset för att kunna jämföra med den vi precis köpt alldeles innanför projektet SeaU. Jag tror mig kunna säga att vi gjort en vinst. Ska man ha havsutsikt , fast på nedersta våningen, och ha en lägenhet som nästan kommer upp i samma storlek som den vi köpt så måste man hosta upp med ytterligare 1,5 mkr!

Hemma igen

Det gick ovanligt snabbt att komma hem den här gången. Som tur var läste jag HD på morgonen i Las Palmas och såg då att det var problem med tågen mellan Malmö och Lund f.v.b. Helsingborg. Då tar jag tåg och färja över Helsingör - Helsingborg tänkte jag. Det var smart. Min resväska var bland de första som kom fram i ankomsthallen och tåget till Helsingör avgick så fort jag kommit ner på perrongen. Färjan gick en kvart efter att tåget kommit in på Helsingörs station och 20 minuter senare var jag i Helsingborg där Lasse stod med bilen och väntade på mig! En kvart senare var jag hemma igen. Klockan var bara halv sex! Fantastiskt!

Så småningom kom också Johan in på en liten titt, tillsammans med Bob förstås, och allt kändes riktigt skönt och bra.

På lördagen hade vi teaterbiljetter till Storan. Vi såg "Glädjen - eller småprat i svartvitt". Ingmar Bergman var teaterchef i Helsingborg mellan 1944 och 1946. Från den här tiden har han gjort en film Till glädje och den här föreställningen har lånat sitt namn från den filmen. De som skrivit pjäsen satt i Ingmar Bergmans hus på Fårö och inspirerades av hans filmer och miljö. Resultatet blev en föreställning med skådespelare, dansare och operasångare.

Vi hade svårt att hänga med i vad som allt handlade om. Jag tyckte det var rörigt och svårtolkat, visste inte vad man anspelade på, hade svårt att hänga med helt enkelt. Det enda jag tyckte om var dansen. Den var både vacker och kul. Det är inte ofta jag är besviken när jag går på teatern, men den här gången blev jag det.

Dessto gladare blev jag under söndagen. Då var det konsert med vår fantastiska orkester. Det blev mycket rysk musik men konserten inleddes med Messiaens Le Tombeau resplendissant. Mäktig musik!

Dirigerade gjorde den här mannen, Alexander Vedernikov. Det var tionde gången han stod framför helsingborgsorkestern. Hans gester var intressanta också för oss i publiken, i synnerhet när han använde hela kroppen för att visa vad han ville.

Efter Messiaen spelades Sjostakovitjs Violinkonsert nr 2 i ciss-moll. Det var den här violinisten, Boris Brovtsyn, som var solist. Han och orkestern fick stående ovationer efter framförandet. Fantastiskt! Flera soloinsatser från orkestermedlemmarna var också suveräna, Åshild på horn och Per på klarinett var helt suveräna för att nu bara nämna några.

Konserten avslutades med Alexander Skrjabins Symfoni nr 2 i c-moll. Den tog 50 minuter att spela men det kändes betydligt kortare. Skön musik komponerad av en knappt 30 år gammal kompositör. Härligt!

Söndagskvällen blev med andra ord riktigt lyckad.

Bara några dagar kvar

I tisdags var det helgdag i Las Palmas. Det var barnens  - och föräldrarnas - dag med en stor barnparad genom stan. Här är det Patrik med fru och barn som klätt sig i karnevalskläder. Gunilla och jag försökte se paraden, men det var omöjligt! Så många människor längs med paradgatorna tror jag aldrig jag sett! Vi stannade till en stund i Catalinaparken, men gick sedan hem och såg allt - mycket bättre - på TV.

I går hade jag bestämt träff med de här tjejerna, Märta, Anita och Britta. Vi träffades på restaurang Clandestino på Miguel Rosa och åt och drack massor av härlig mat och dryck! Märta bjöd på Karnevalssallad, fisk och äppelkaka. Ett jättegott vitt vin fick vi till och det hela avslutades med en espresso. Det var verkligen härligt att träffa dessa charmanta tjejer och prata om allt som hänt och som nu händer på ön.

Efteråt gick jag som vanligt en promenad längs Las Canteras och det blåste så att vattnet blåste långt upp på själva promenaden.

Det har blåst ganska kraftigt länge nu och de här flaggorna talar dels om att det är farliga maneter i vattnet och att strömmarna gör det omöjligt att simma säkert. Man ska med andra ord hålla sig på land. Jag har inte haft några andra tankar på senare år, inte ens om det är grön flagg!

I dag, torsdag, sista dagen på Gran Canaria, for vi, Gunilla, Eva och jag, ner till Frederik för att bli fina i håret. Jag nöjde mig den här gången med att få mitt hår tvättat. Gunilla fotar som vanligt och vi var förstås helnöjda - som vanligt - innan vi vände hemåt igen.

Så småningom begav vi oss, Gunilla och jag, till Allende för att få en bit mat. Vi började med en flaska rödvin, Ercavio, ett tempranillo-vin. Sedan blev det aubergine, langustinos, Hierro-ost och panerade kycklingbitar. Desserten var en specialitet för Allende, nämligen glass på havrekexbotten. Givetvis blev det en espresso som avslutade måltiden. Nåja, med notan kom det ett glas med något gott starkt sött.....