Tänk att lära känna staden på det här viset!

Så här ser Oceanhamnen ut från piren som jag promenerar på varje dag. Nu tyckte jag det var dags att promenera ut dit.

Sagt och gjort! Här står jag vid ett av de nybyggda husen och försöker få en bild av vilken utsikt de nyinflyttade kommer att få. Stängsel kommer förstås att försvinna.

Det tog en stund att ta sig runt, men de som flyttar in här kommer att få en hängbro från Knutpunkten där jag står nu och tar det här fotografiet. Tur att de slipper gå så långa vägar för att nå centrum.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Så här såg det ju ut häromdagen vid Tropical Beach.

Det blev jättestora högar med sand som såg ut som lera.

I går blev bilden helt annorlunda! Nu såg det ju ut som sand och vad jag förstår så kommer man att lägga ut all sand över hela stranden Tropical Beach. Så småningom kommer det väl att finnas träd, palmer till exempel!

Här är jag

Veckan började med att vi gratulerade min kära svärdotter Marie på hennes födelsedag. Vi åt en jättegod lunch på KiGO. Vi var sex personer som satt runt det här stora bordet. För mig var det extra härligt att få prata med dessa härliga ungdomar!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Som vanligt blir det promenader i hamnen och den här dagen var det flera båtar som sjösattes.

Det är inte många båtar ute på Sundet. Här är det en av de lyxiga motorbåtar, yachter kallas de väl, som lämnat vår hamn för en liten tur söderut.

På min vanliga tur ut på piren passerar jag Tropical Beach. Just nu tar man upp massor av sand.

Jag undrar just vart all sand ska ta vägen. Säkerligen finns det väl genomtänkta planer för det.....eller??

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Jag måste bara också berätta att jag hittat min förlorade bilnyckel. Den låg i en ficka på en av mina sommarjackor! Otroligt! Som jag har letat! Puh!

Promnera, promenera och promenera mera

I morse var det lugnt och stilla och härligt att ge sig ut på piren. Det är sällan vattnet ligger så spegelblankt som här.

Det gäller ju att inte fastna i de gamla promenadvägarna utan välja nya då och då. I eftermiddags valde jag att ta mig uppför Hälsovägen. Nere vid S:t Jörgens plats växte det massor av blommor i rabatterna, mest tulpaner.

När jag fortsatte upp längs Hälsovägen började jag fundera på om det inte hade börjat spricka ut lite rhododendron. Det hade det! Den här busken hittade jag ut mot vägen.

När jag sedan fortsatte uppför backen gick jag in mellan buskarna och där blommade det verkligen! Så härligt! Snart har vi sommar - väl?

Ibland blåser det!

I går gick jag vid Gröningen trots blåsten. Jag var förstås tvungen att ta en bild på vattnet som sprutade upp på brädorna där man brukar sitta och sola. Det var i går det!

I förgår var det betydligt lugnare. Här trivs både djur och människor.

En del tycker förstås bättre om att hålla sig en bit från vattnet.....

…..medan andra verkligen föredrar vattnet och simmar, går upp, kliver ner igen och tävlar tydligen om vem som klarar att vara i vattnet mest. Brrr va kallt, +7 grader sas det!

Ibland går färden söderut och jag går gärna förbi det här studenthuset som har en härligt målad vägg. Det blommande trädet framför var inte heller så dumt.

När jag ändå promenerar på söder går jag gärna förbi den här fina skulpturen som berättar om alla de kvinnor som arbetade på gummifabriken för Henry Dunker!

Jag var förstås tvungen att gå ut på Oceanhamnen för att få en bild på piren som jag går på varje morgon. Där hade jag gått den här morgonen också. Fotona kunde förstås varit bättre, men någon fotograf har jag aldrig varit och kommer väl inte heller att bli. Bilderna är mest en hjälp för minnet.

Så är vi redan en bit inne i april

Under april månad visar min väggkalender Michelangelos målning av "The Creation of Adam".

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Eftersom det är coronatider så väljer jag att ta långa promenader och gärna på ställen där det inte är så mycket folk. På den här piren brukar det inte finnas så många fler än några som fiskar. Ett antal rödspättor har jag sett att man fått upp.

Ibland blir det lite hinder på vägen, som här vid Parapeten. Jag förstår inte varför man har lagt den här grushögen vid muren mot stranden - men det visar sig väl.

Skulpturer finns det gott om och den här finns på min väg ut mot piren.


Jag har haft som mål att promenera drygt 8 000 steg varje dag, men allteftersom jag promenerat så har den siffran stigit. Nu går jag sällan under 12 00 steg. I dag blev det över 16 000. Det känns härligt!

Trots allt träffar jag några stycken . Jag har till exempel fått behandling både av Jenny och Andreas.

Även den här duktiga tjejen har behandlat mig. Att vara hos Petra en dryg timme är en underbar njutning. 

Eftersom jag gärna kör bil ut till Mörarp när det är coronatider, träffade jag också familjen när jag körde ut bilen till Laröd. Den står nämligen parkerad där numera. Det blev bussen hem efter en lunch med ägg och sill som sonen så trevligt ordnade och så förstås ett par glas bubbel i det härliga solskenet. Har jag det bra - trots den eländiga coronan. Bättre än de flesta 80-åringar gissar jag!