Underbar musik

Det är ganska fantastiskt vilken mängd musik av hög kvalitet som vi bjuds på av Maria församling!

I onsdags på lunchmusiken spelade vår nyanställda organist i Mariakyrkan från den stora orgeln. Hon spelade Mendelssohn-Bartholdy, både i c och d, Simon Preston Alleluyas och John Rutters Toccata in 7. Det blir en fin avlastning för Mats med henne vid orgeln. Det var riktigt njutbart

På kvällen körde vi in till S:ta Anna kyrka för att lyssna på den här otroligt skicklige violinisten Nils Erik Sparf.

Vid sin sida hade han en annan underbart skicklig musiker, David Härenstam på gitarr. De började med J.S. Bach och slutade med tangorytmer av Astor Piazzolla. Det vill säga applåderna var så kraftiga att de bjöd oss på ett extranummer av Paganini.

Som sagt, det är fantastikst vilken otroligt fin musik vi kan lyssna på här i Helsingborg.

När vi körde till S:ta Anna hade vi vissa problem att komma ut på vägen. Det var en kilometerlång kö till Sofiero. Där uppträdde en artist som varken Lasse eller jag kände till, Sting, men det gjorde uppenbarligen en massa andra för det var utsålt fick vi veta. 9 000 personer hade kommit för att lyssna på Sting. Kul!

Rosor är ändå alltid rosor

De är fortfarande lika vackra, rosorna som vi fick av mina goa barn i söndags.

Det känns extra bra i dag eftersom det regnar och regnar och regnar och jag har dessutom varit hos Jenny som knådat och knådat och knådat. Det känns fortfarande. Det blir nog byte av säng. Den jag ligger i är för hård - tror jag. Det är då det känns särskilt gott att njuta av en härlig bukett med rosor!

Familjemiddagen i juli

Vackert väder med sol och värme, grilla på altanen och njuta av en stilla skön söndag? Ack nej! Blåst och lite regn fick oss att hålla oss inomhus även om det mellan regnskurarna kom lite sol.

Det finns dock annat som lyser upp tillvaron. Familjen kom och med sig hade den här fina buketten rosor och det här goda Riesling-vinet Kung Fu Girl.

Menyn bestod av bresaola, ingefärslax med wokade grönsaker och en cheesecake med jordgubbar.

Vid nästa familjemiddag i augusti blir det kräftor.

Konferens och tennis

Nu har jag tittat på tennis i två dagar, dels kvartsfinaler och dels semifinaler för herrarnas tennis i Båstad.

Det hela började i fredags med en konferens på Margretetorp i S&P:s regi. Flera föreläsningar om hur fantastiskt duktig man är på att placera pengar inledde dagen. Jag är ju inte så intresserad av att lyssna på sådant. Jag lyder i stället de råd som jag får av min handläggare på S&P. Det är betydligt bekvämare.

Lasse fick kanske en del tips för han är ju själv aktiv med sina placeringar.

Efter alla föreläsningar kom det här inslaget som jag dessvärre inte har någon bra bild på. Kanske blir det bättre om man klickar på bilden. Det är Magnus Bäcklund som sjunger och Niklas Brandt som ackompanjerar. Himmel vilka fantastiskt bra artister! Jag hade ingen aning om någon av dem, men jag blev verkligen positivt överaskad!

Det blev förmiddagens behållning för mig!

Efter lunch körde vi till Båstad och fick bl.a. se Tommy Robredo (Spanien) och Pablo Cuevas (Uruguay). Det var de två som gick vidare till semifinalerna.

Lördagen blev både blåsig och regnig. Lasse valde att stanna hemma eftersom det hade varit jobbigt för honom att vara ute i ovädret. Jag körde i alla fall till Båstad. Första semifinalen mellan Tommy Robredo och den unge tysken Alexander Zverev skulle börja klockan ett men den kom inte igång förrän strax före klockan tre! Puh! Det blev en lång och tradig väntan.

Till slut vann Robredo och efter det körde jag hem.

Inga problem! Nästa match kunde man se på TV!  Det blev en skarp duell mellan titelförsvararen Pablo Cuevas och Benoit Paire (Frankrike). Det hela vände när Cuevas ansåg sig orättvist bortdömd och han tappade helt koncepten och bråkade jättemycket med domaren. Paire vann och i dag söndag möts de två. Här på bilden syns Robredo och Paire.

Promenad och musik

Varje onsdag är det lunchmusik i Mariakyrkan. Det kan bli en precis lagom promenad om det inte blåser och regnar för mycket. I går var det ett ganska trevligt promenadväder och jag hann i god tid till Mariakyrkans lunchmusik.

Så småningom blev det ganska fullt i bänkraderna. Stellan Fred använde enbart stora orgeln och han spelade verk av J S Bach, Joseph Jongen (jättefint) och Jeanne Demessieux.

Lene var också i kyrkan och lyssnade. Hon berättade att hon skulle gå till S:ta Anna och lyssna på kvällsmusiken där. Vilken bra idé! Vi hade tänkt gå på bio på Röd Kvarn, men när jag kollade läget där, visade det sig att de hade semesterstängt tills på lördag. Lasse tyckte det var en bra idé att åka till S:ta Anna.

Innan vi gjorde det körde vi in till sta'n och hämtade Lasses handikappkort. Nu kan vi ställa bilen på platser som är skyltade för handikappade. Suveränt!

I S:ta Anna kyrka spelade duon HofFolk, dvs  Anna Cederquist och Fredrik Bock. Det blev mest folkmusik men också Bach på gitarr. Barockgitarren blev behållningen den här kvällen.

I form

Måndagarna är lite tomma nu när varesig min Rotary-klubb eller körerna är igång. Då gäller det att fylla dem med något. Lasse spelar ju bridge, men jag då?

Jag har börjat simma på Filbornabadet och det gjprde jag i går också. Det kändes riktigt bra. Efter att ha skickat iväg Lasse till bridgen bestämde jag mig för att ta en promenad ner till sta'n. Vädret var ju strålande. Framme vid Gröningen stöter jag på det här gänget.

Här dansas det flashmob på Strandpromenaden. Himmel och pannkaka vilken fart och vilka rörelser, hopp, volter och danssteg de här tjejerna - och killen - presterade. Det var häftigt!

Så småningom tog jag bussen hem för att hinna till Morden i Midsomer som började kl. 21:00.

Lasse kom hem strax före elva så han hann se slutet, om han nu brydde sig. Han tänkte säkert på något annat. Britta och han hamnade på 5:e plats av 40 par. Inte så dåligt!

Vilken helg!

Nu kommer det massor med bilder för jag har mycket att berätta.

I fredags eftermiddag körde vi upp till Stenungsön för att hälsa på Kerstin och Tomas. D.v.s. först hamnade vi på Kerstins kontor i Kungälv och kunde se hur hon bygger om hela kontoret. Det kommer att bli fräsigt värre!

Utsikten var det i vanlig ordning inget fel på. Det betydde att vi kunde sitta ute alla måltiderna. Lite duggregn kunde vi också klara eftersom det finns en jättestor markis som man kan veva ut över bordet.

Vi hade med oss lite dricka. Den här sorten tyckte chefen på Systemet på Drottninggatan verkligen var Champagne! Jovisst! Den var helt OK.

 Den här båten fanns inte inne när vi kom. Tomas var ute och seglade med Clara och hennes familj.

Så småningom kom de i land hela familjen och det var jättekul att krama om Klara igen. Det var ganska länge sedan vi sågs. Här har Roffe klivit upp på en sten så att han ska bli lika stor som han känner sig tyckte han. Lillgrabben Ivar är ännu så länge minst i gänget.

Lördagen var ju bytardag för alla hyresgästerna och vi åkte ut i Kerstins fantastiska Volvo till lilla Askerön för att kolla läget. Harry var förstås med. Han har hittat något vid trappan upp till huset.

Doris lekte hellre med bollen vid det övre huset. Lasse var jätteduktig och gick med sina kryckor både upp- och nerför den branta backen med båda sina kryckor.

På eftermiddagen kom hela Grötå-gänget. Här ser vi Camilla med barnen Linnea, Stella och Melvin. Anders blev det också en liten snutt av.

Här syns Anders lite bättre med Maggan vid sin sida. Carolina satt inne i huset för hon hade precis ätit frukost och var inte sugen på morotssoppa och Kummel som vi andra åt.

Så mysigt att också träffa hela det gänget!

Framåt kvällskvisten hittar vi de här två trötta killarna, Lasse och Harry i soffan. De trivs med varandra.

Söndagsförmiddagen gick åt till att packa och snygga till lite efter oss. Efter en kopp kaffe var vi färdiga att ge oss iväg. När vi kommit fram till avfarten mot Falkenberg ringer telefonen. Det var Kerstin. Kvar i hallen stod min handväska och en tygkasse med min bok och lite plastskålar.

Lasse tyckte vi skulle vända, så det gjorde vi! Vi kom överens med Kerstin om att träffas i Kungälv så skulle vi slippa köra hela vägen tillbaka. Sagt och gjort. Vi hann före Kerstin och Tomas (!), men eftersom "Letterna" var i huset och jobbade kunde vi gå in och vänta på Kerstins kontor.

Jo, det här är Kerstins skrivbord. Hon vet precis var varje liten viktig pappersbit, penna, pärm eller annat hon behöver finns. Fantastiskt!! Jag hade aldrig klarat det, men jag jobbar ju inte heller här som tur är.

När vi var hemma kunde vi konstatera att vi (= jag) hade kört 75 mil sedan vi lämnade Helsingborg i fredags. Det var tur att vi gav oss iväg så tidigt från Stenungsön, för när vi kom en bit nedanför Kungsbacka för andra gången, var det stillastående bilköer i några mil. Otroligt! Tydligen hade det varit en olycka. Hade det varit sådana köer när vi vände tillbaka hade vi inte kunnat köra hem samma dag. Dessutom var det vägarbete strax söder om Kungsbacka (norrut), som också orsakade långa, långa köer. Puh!

Promenader

Det har blivit både motionssimning på Filbornabadet och promenader ner till sta'n.

Så här tomt och ödsligt var det både vid Fria bad och vid gröningen. Solen höll sig gömd nästan hela dagen. Johan, Marie och Ellen gjorde rätt som gav sig av söderut.

Skam den som ger sig! I morse åkte jag iväg till Filbornabadet och efter lunch gick jag ner till Gröningen för att handla fisk av jesper.

Nu var solen framme och trots att det blåste rejält fanns det folk på stranden. De enbart solbadade skulle jag gissa för de var placerade i skydd för vinden så gott det nu gick. Den här glade figuren gillade i alla fall vinden! Vilken fart han hade! Hujedamig!

Avslutning

I lördags var det dags för Kullabygdens sista konsert för den här gången. Det är ganska fantastiskt att man arrangerat Musik i Kullabygden varje år i 69 år! Nästa år blir det alltså 70-årsjubileum!

Sista konserten hade man kallat "Sinatra på Krapperup". Det var Nils Landgren, Jan Lundgren, Miriam Aïda, Göran Sölscher och Kroger Kvartetten som hanterade instrumenten. Jag hade uppskattat om man hade gjort det utan förstärkning av instrumenten med undantag för sången.

Den här typen av musik gör sig också bättre i lite intimare miljö, men artisterna var annars de bästa tänkbara.

Söndagen blev bridge-söndag. Annika och Staffan var hos oss den här gången. Jag fick spela riktigt många gånger. Nyttigt och kul!

Mitt i veckan händer det också saker

I onsdags kom Britta och Annika S hem till oss för att spela bridge. Det blev några timmars nyttig hjärngymnastik.

Johan, Marie, Ellen och Bob gjorde oss sällskap fram emot kvällen. Det blev ingen soppa den här kvällen utan Johan satte igång att förbereda middagen och trots regnskurar och blåst fixade han att grilla ryggbiffen. När vi var färdigspelade efter c:a fem timmar kunde vi sätta oss till ett färdigdukat bord och njuta av rätterna.

Här var det grillad ryggbiff, paprika, champinjoner och lök.

Salladsbladen fick sällskap av rödlök, champinjoner, broccoli, gurka och parmesanost.

Till detta fick vi ugnsbakad färskpotatis och en yoghurtsås. Desserten bestod av glass för de som så önskade och kaffe med biskvier från konditoriet Två Systrar.

Det kändes kolossalt lyxigt att sätta sig till bords utan att behöva bekymra sig ett dugg för vad som skulle sättas på bordet. Men jag har ju världens bästa familj!


I torsdags stämde jag träff med Annika K och Hans för ett besök på Lousiana. Det blev också en upplevelse.

Man bjöd på två stora utställningar. Här är en bild från Afrika-utställningen. Det var så oerhört mycket att ta till sig så det blev nästan i mesta laget, men Afrika är onekligen stort och har massor att visa av arkitektur, kultur och identitet som var temat för utställningen.

Därför var det ganska skönt att få en möjlighet att sitta ner i ett av rummen för att samla sina intryck och när man fick lust slå ett öga på någon av videobilderna.

Den andra utställningen bestod av verk av Peter Doig. Den vill jag gärna se om. Här fanns mängder av enormt stora och ofta färgrika målningar. Det fanns några alster som var nästan helt vita också! Som sagt, ett nytt besök för att studera den här konstnären lite mera ingående skulle inte kännas helt fel.

Konsert nr två i Brunnby

Trots regn och förmodad kollission med TV:s "Morden i Midsomer" körde vi iväg till Brunnby kyrka för att lyssna på Trio Huang. Som väl var!

Här har vi David Huang som gett namnet till trion. David är trions pianist.

Den här bilden visar Daniel Migdal, trions violinist. 

Frida som spelar cello har ett långt efternamn. Hon heter Frida Fredrikke Waaler Wärvågen.

Trion började med Mozarts pianotrio i C och fortsatte sedan med ett verk som de beställt av Sofia Jernberg, som förutom att hon är tonsättare också är jazzsångerska. Det märktes på verket.

I pausen gick jag fram och pratade med Daniel och bad att få titta på hur nothäftet till det här verket, som heter LEK, ser ut. Det såg faktiskt som vilket notblad som helst. Det var förstås också markerat var det skulle vara improvisationer. Ganska häftig LEK var det i alla fall.

Efter paus spelade man Ravels Pianotrio i a - moll. Det blev kvällens höjdpunkt! Himmel så bra det blev! Vi njöt, både Lasse och jag.

Det är bara att gratulera Musik i Kullabygden! Konserterna i Brunnby kyrka var verkligen två höjdare.

Sommar betyder musik i Kullabygden

I går var vi i Brunnby kyrka för att lyssna på The Magical Clarinet.

Det var så gott som fullsatt. Vi fick först lyssna till Mozarts Klarinettkvintett och därefter till Osvaldo Golijovs "The Dreams and Prayers Of Isaac the Blind" för Klezmerklarinett och stråkkvartett.

Det var den här mannen, Emil Jonasonn som höll i klarinetten. Det blev en helt underbar konsert. Både Emil Jonason och stråkkvartetten var musiker av mycket hög klass. Jag tyckte också att Osvaldo Golijovs verk var fantastiskt medryckande. Så härlig musik! Vi var inte överens om det alla, men ny musik måste man vänja öronen vid för att kunna tycka om tror jag.

I kväll blir det mera musik i Brunnby kyrka.

Hett

Det blev en promenad ner till sta'n och vattnet. Det här stiliga fartyget var på väg norrut.

Här spelades det vollyboll trots hetten. Strongt tycker jag!

Som vanligt var soldäcket vid Gröningen full med solande och badande både unga och gamla.

På eftermiddagen körde vi till Krapperup för att titta på utställningen med glas och keramik

Här delar av Bacchanalservisen. Glasen var mest fantasifulla och hur man kunde dricka något ur några av dem - inte de som syns här på bilden - var svårt att förstå.

Efter Krapperup var det bara några minuter ner till Lerhamn där Agnets hade födelsedagskalas.

Det är tur att det finns parasoller och solhattar! Agneta hade samlat drygt 20 personer, barn, barnbarn, andra släktingar och vänner. Vi började med ett glas bubbel i trädgården och sedan blev det lax med färsk potatis och romyoghurt. Kaffe och marängtårta avslutade kalaset.