Farvälgudstjänst på Påskdagen och musikal på annandagen

Det är härligt att sjunga de välkända påskpsalmerna och hymnerna på Påskdagen. Det här året var det med blandade känslor eftersom det var Mats sista gudstjänst i Mariakyrkan. Vi kommer att sakna vår otroligt skicklige organist!

Eftermiddagen blev mysig med Katarina och Daga på besök. Vi åt sill, lax, lammkotletter och sallad. Det smakade inte dumt på Påskdagen heller. Till dessert fick vi en marängsviss med hallon, blåbär, grädde och chokladsås som våra "gäster" hade med sig. Det var inga problem att få ner det heller!

På annandagens eftermiddag körde vi till Grevie. Det var dags för årets påskmusikal.

Här repeterar kören "Blandade röster" tillsammans med "Music Hill Band". Jan-Olof som skrev musikalen på 80-talet satt förstås vid flygeln.

Kyrkan blev snabbt fullsatt och så var det dags för mig att läsa musikalens texter som var hämtade ur Markus- och Lukasevangelierna.

Som tack fick jag den här stora fina tulpanbuketten. Egentligen är det jag som ska tacka för att jag får vara med och läsa. Det känns lika roligt varje gång!

Gäster under påsken

I onsdags var det avskedskonserten med Mats Hultkvist. Vi sjöng Brahms Requiem. Mats hade lyckats få en orkester med flera av HSO:s musiker och kören var också förstärkt i alla stämmor.

Det häftigaste av allt var ändå att Malin Byström, helsingborgstjejen som blivit världssopran, sjöng sopransolot. Helt fantastiskt! Jag rös i hela kroppen när hon började sjunga. Makalöst!

I torsdags var vi på Stadsteatern och såg My fair lady. Det var en något annorlunda men intressant tolkning av den välkända My fair lady.

Långfredagen inleddes förstås med körsång i Mariakyrkan. Vi åt middag på "Sillen och Makrillen" men sedan blev det en hemmakväll framför TV:n och med iPhaden.

Så blev det påskafton. Det här glada gänget, som förutom familjen Rimmenstedt bestod av Anna, Marcus, Wilma och Freddie Lantz, lät sig väl smaka av ägg,sill, sllad öl, snaps och så förstås Johans grillade lammkotletter.

Två olika sallades blev det till lammkotletterna. Härliga färger och jättegod smak på både kött och sallader.

Vi sjöng förstås, pratade fotboll och hade skattjakt på påskägg. Tiden gick bara alltför fort och så var det plötsligt både tyst och tomt.

Men - det är inga problem! I dag får vi nytt besök av Mölleborna. Härligt! Först är det förstås körsång i Mariakyrkan och avtackning av Mats.

Hemma igen

Det blev en lång natt med huset fullt av släktingar som kom för att bo i Gunillas lägenhet medan hon var borta. Vi blev båda två hämtade halv sju fredag morgon av Gunillas son Lollo.Han körde oss i Gunillas bil till flygplatsen.

Flygresan gick alldeles geschwint eftersom vi hade medvind. Värre var det vid gränsen mellan Danmark och Sverige. Vi landade 15:25, men jag var inte i Helsingborg förrän kl. 18:00! Det blev en halv pizza och sedan sängen. Härligt!

Lördag morgon var det tidigt upp ur sängen för nu skulle vi repetera i Chorus Amici från 09:30 till 13:00.

När jag kom hem strålade solen och det gick förstås inte att låta bli att ta en promenad. Ute i Sundet står det en man och fiskar. Det är bara att konstatera att det går bra att promenera i solsken och med sjövatten i näsborrarna även i Laröd!

Jag hade hört någon som berättade att nässlorna var på väg. Jodå! Röjde man unden några gamla strån så visst, där kommer de små läckerheterna!

Närmare halv sju var det dags att sätta på sig ytterkläderna igen för att åka in till Mariakyrkan där min Rotaryklubb hade en välgörenhetskonsert för vårt barnhem i Transylvanien. Tyvärr var ljudnivån alldeles för hög för att musiken skulle komma till sin rätt i Mariakyrkans fantastiska kyrkorum.

Söndagen, som var Palmsöndagen, började givetvis med att kyrkokören samlades för repetition halv tio. Det gick utmärkt och Mats stod på benen trots att han hade haft en rejäl förkylning med 40 graders feber veckan innan. Det var sista gången vi sjöng hans arrangemang av fasteserien, trodde han i alla fall. Vi får väl se vad den nye organisten gör.

På kvällen var det konsert på Konserthuset, den här gången med Musica Vitae. Susanne Rydén, orkesterchefen, höll en alldeles utmärkt introduktion och sedan var det bara att njuta. På bilden ses Malin Broman som är konsertmästare och Matthew Truscott som gästsolist. Bach och Corelli var häftigast tyckte jag.

I dag fick vi i Rotary Kärnan träffa både prästen Ishtvan som skapade barnhemmet i Transylvanien och några av dem som vuxit upp på barnhemmet och nu arbetade som musiker. En av dem ska dessutom doktorera. En fantastisk insats som sker där i Transylvanien och som det känns värdefullt att kunna stödja. I dag har stiftelsen 215 barn och ungdomar boende i olika hus i området.

I kväll är det repetition på Brahms Requiem som vi ska framföra i Mariakyrkan på onsdag, Mats sista körkonsert.

Promenera är nödvändigt

Det kvittar om det är första eller sista dagen. Promenera vill jag varenda dag.

De två sista dagarna i Las Palmas bjöd på sol och värme. Det blev nästan för mycket att promenera i solskenet, men det fanns ju parker att promenera till när trycket blev som störst.

Sista morgonen, i torsdags, fick jag syn på den här termometern. Det var ju lite skillnad det från onsdagens + 28 ....men...nästa skylt visade på 22 grader, och när jag kom tillbaka från att ha rundat Konserthuset så visade också denna 22 grader. Jag vet inte om det någonsin har varit minusgrader i Las Palmas. + 8 grader om natten är det kallaste jag varit med om.

Sista dagen fick vi sällskap med Ria när vi åt lunch. Det blev en jättegod laxbit till mig och ett härligt rödvin.

Födelsedagar

Solen fortsätter att skina och temperaturen stiger långsamt mot både 23 och 24 grader.

Bakom konserthuset Alfredo Kraus har man byggt om hela parkeringsplatsen till ett "ute-gym". Här finns skate-bana och träningsredskap av alla möjliga slag, men här finns också konstverk, som den här cirkeln i stål med röda cyklar som hör till konstverket och således inte kan användas att cykla på.

I går var det födelsedagsfest. Gunillas son och sonhustru fyllde år, båda på samma dag! Det blev middag på en kinarestaurang inne i gamla stan.

Här är födelsedagsbarnen Patrik och Desiree med sina barn Daniela och Nico.

Farmor fick förstås gärna ta hand om lille Nico, fem månader gammal.

Sedan bar det iväg till Frederik för att frisera Gunilla som inte klippt sig sedan i julas. Det gick ju inte att säga nej när Frederik ville ta hand om mig också. Så här fina blev vi båda två.

En solig härlig dag

Den här dagen blev riktigt solig på många sätt.

Stranden var alldeles full av soldyrkande och badande människor. Jag nöjde mig som vanligt med att promenera.

Fram på eftermiddagen gick jag till Muelle där jag hade stämt träff med Britta som fyllde år. Vi var fyra vänner som Britta bjöd på middag på Wok El Muelle.

Egentligen borde jag tagit en bild på hela buffén för det fanns otroliga mängder med mat, dels det man åt kallt och dels det som man valde för att wokas. Här är min kalla tallrik.

Efter middagen bjöd Britta hem oss på kaffe. På vägen dit hittade jag som vanligt härliga buskar med Bougainvillea.

Här sitter vi hemma hos Britta och njuter av kaffet. Efter det tog Britta fram spelbordet, kortlekarna och budlådorna och så blev det fems-manna-bridge. Jättetrevligt!

Mera musik

Molnen har lättat lite och det känns riktigt skönt att inte behöva den tjockaste tröjan på vid morgonpromenaden.

När jag pratade med Lasse i telefonen i morse satt jag bakom de här härliga blommorna.

Det är lågvatten och när man klickar upp bilden kan man se att det finns de som simmar i vattnet och de som vandrar på stenarna - också längst ut - där jag tyckte jag såg ett fiskspö i handen på en av grabbarna.

I går eftermiddag tog jag en promenad ner till stranden för att få en bättre bild av den här fantastiska sandskulpturen. Vad som flyter i vattnet behöver knappast kommenteras.

Jag tog en annan väg hem än vad jag brukade, tänkte gå genom Catalinaparken och ut till Muelle.  Det var inte helt lätt!

Det var tydligen rally i stan och hela Catalinaparken var fullpackad med bilar.

Och inte bara bilar! Massor med människor var samlade runt en arena för att hylla segrarna som här låter champagnekorkarna gå till väders.


På kvällen gjorde Gunilla mig sällskap på en promenad till Engelska kyrkan. Ulrika, som numera arbetar på universitetet, anordnade i går en konsert i kyrkan, som var fullsatt, och vi fick lyssna till både solister, damkör och blandad kör.

Här är det den blandade kören som sjunger Lacrimosa ur Mozarts Requiem.

I kväll blir det match i stan. Nej, jag har inte köpt någon biljett, de som finns kvar kostar över 400 Euro så jag får nöja mig med att se matchen från en bar, men det brukar ju vara trevligt - och Gunilla hänger med !

Dagarna flyger iväg

Tänk att det redan är lördag! Det har hänt en del sen sist!

Som jag berättade i måndags så gick jag till Skandinaviska klubben för att lyssna på jazz. Riktigt duktiga musiker, speciellt pianisten, underhöll oss i ett par timmar.

I onsdags hade vi besök av Björn och Ulla, prästparet som arbetade i svenska kyrkan här i Las Palmas  i 14 år. De slutade 1998, så jag fick aldrig träffa dem i tjänsten, men väl när de var på besök i Las Palmas. Ett underbart trevligt prästpar!

Torsdagen var vikt för Läslustan. Jag hade med mig renskav och svamp från Sverige. De gick hem! Allt försvann i ett nafs. Kul! Gunilla hade gjort en Nutellatårta som också försvann.

Massor av böcker hamnade så småningom på bordet och jag har skrivit upp några titlar som jag ska låna på bibblan när jag kommer hem.

I går fredag var det åter dags för bridge på klubben tillsammans med Märta. Den här gången sa jag till mig själv: " Det är klart att du kan! Det här kommer att gå jättefint! Märta och du brukar ju komma så bra överens! Det här kommer att gå jättebra!" Det gjorde det!! Vi vann och fick 63,89 %. Hurra! Det gäller att tro på sig själv!

I kväll blir det konsert i Engelska kyrkan.

Första söndagen i mars

Första söndagen i varje månad har en mängd affärer öppet i hela stan. Den här söndagen bestämde vi oss för att ta bussen in till gamla stan.

När vi väntade på bussen kom det plötsligt flera poliser på motorcykel och efter dem en förfärlig massa  motorcyklister. Det var tydligen en demonstration mot något som motorcyklisterna gjorde.

I Vegueta, som ligger i gamla stan, hade Patrik och Desirée en föreställning för alla barn.

Gunilla och jag tog oss förstås dit. I publiken hittade vi den här lille mannen, Gunillas sonson Nico. 

Det fanns förstås en mängd olika stånd med diverse prylar att handla. Jag berikade mig med ett halsband av lavastenar och en halsduk att ha om håret när vinden blir för hård under morgonpromenaderna.

Efter att ha vandrat längs hela Triana tog vi bussen hem för att äta middag på Gunillas gågata.

Det blev en riktig höjdare på den här restaurangen, WILLYFOOD. Hit kommer jag att gå fler gånger

Det blev två härliga rätter, den ena med tonfisk, lax, avokado, tomater och sallad och den andra med zucchini, aubergine, mozzarella, lök och kanske ytterligare något som vi delade på. Till detta ett underbart gott rödvin som vi ska ta reda på namnet på, nästa gång vi går dit. Till dessert delade vi på en cheesecake med blåbär.  Som sagt, hit kommer jag att gå fler gånger.

I ett svagt ögonblick lovade jag Märta att komma till Skandinaviska klubben och vara hennes partner i bridge. Det var ju länge sedan jag spelade så jag var lite tveksam, men jag gick i alla fall dit. Och inte bara jag!

Vi var inte mindre än tolv medlemmar från Tre Sang i Helsingborg som kom för att spela den här kvällen. Det var förstås tvunget att dokumenteras! Jag gissar att det blir fler bridgekvällar!

I morse när jag gjorde min strandpromenad kunde jag konstatera att sandskulpturen med den pösande mannen med cigarr i munnen och pengar i handen var klar.

Det är svårt att göra skulpturen rättvisa. Klicka på bilden!! Mannen ligger på stranden och det är vatten runt om. Vad som finns i vattnet är några av de hemska följder som finns av det som händer utanför Europa. Kanske kan jag få en bättre bild med min "riktiga" kamera en dag.

I kväll ska jag lyssna på jazz i Skandinaviska klubben.

Tänk att jag har två "hemma" !

I fredags kväll landade jag på Gando i Las Palmas de Gran Canaria.

Här möter Gunilla mig och hon har förstås kameran redo.

En strandpromenad på morgonen är bara ett "måste" för mig. Jag mår härligt prima efter varje tur. Dessutom finns det så många härliga saker att titta på. Här är det en av sandskulpturerna som föreställer Nattvarden. Det är knappt att man tror att allt är av sand!

Här är ett annat exempel på ett konstverk i sand längs Las Canteras. Klicka gärna på bilden så ser du att den föreställer en av dessa makthavare, av vilket slag det vara må, som har försett sig med både mat och pengar. En fet cigarr - säkert från Havanna - har han i munnen. Hujeda mig!

Vi förser oss också! Här har Gunilla följt med ner till La Puntilla för att äta den goda italienska glassen. Den här gången blev det glass med nötter. Jättesmaskigt!

På min morgonpromenad i dag, söndag, kunde jag konstatera att bergen bakom Alfredo Kraus lyste härligt gröna. Inte så konstigt eftersom det har kommit lite regndroppar då och då. Så också i dag, men temperaturen var i morse 18 grader. Det är alldeles lagom promenadtemperatur så här på morgonen!

I kväll blir det bridge med Märta på Skandinaviska klubben, men dessförinnan ska Gunilla och jag ta oss in till gamla stan. Återkommer med vad som händer framöver.

Februaris familjemiddag

Häftigt med bara en vecka emellan när familjen träffas här hemma för att äta, dricka och umgås!

Vi började med champagne också den här veckan. Presenten från födelsedagen var ju spännande att få smaka på. Mmmm! Gott!

Ellen hade klätt sig riktigt fin - precis som sin mamma -. Glasögonen sitter fint! Är det en selfie tro?

Jovisst! Kameran är i full gång. Som sagt!

Kolla här! Finfina bilder hela vägen! Det blir nog något att sätta in i bloggen!

Förrätten bestod av en sallad gjord på rödlök, mango, avokado, färsk babyspenat, basilika,körsbärstomater mozarella rucolasallad och pumpakärnor. Ovanpå var det droppat en honungsvinägrett.

Huvudrätten blev en renskavsgryta med lök och kantareller. Bulgur och lingon hörde till. Till dessert hade jag gjort en fruktsallad och till den åt vi vaniljglass. Vin? Ja, det blev ett ekologiskt italienskt rött som heter Zensa Nero d'Avola.

Efter middagen var det Melodifestivalen som gällde. Bob och Dexter höll sig på mattan som synes. Ellen tyckte bäst om Panetoz, Frans och Molly i den här omgången. Vi får väl se hur det går framöver. Klicka gärna på bilden för att få den större.

Jag måste ju också visa en bild på hus 22. Ytterhusen är klädda med de här ribborna. Jag gissar att det kommer lite tegel ovanpå så småningom.