Vilken lördag!

Claes S, som tillhör mina äldsta vänner här i Helsingborg, hämtade mig på eftermiddagen och så gav vi oss iväg till Malmö. Där väntade Eva Rydberg och Tomas von Brömsen på oss med sin Brodway-komedi "Obesvarad kärlek" som bygger på den sanna historien om Florece Foster Jenkins, den amerikanska sångerskan som trodde att hennes röst var en stor gåva till mänskligheten. Det var hon ensam om att tycka. Det är egentligen en tragisk historia men det var en alldeles särskild upplevelse att höra Eva Rydberg sjunga så falskt som hon gjorde. Osannolikt att man kan det! Tomas von Brömsens skådespeleri var njutbart och till sist fick vi som väl var höra en "riktig" sångerska sjunga, Anne Murrays inspelning av Ave Maria, skickligt mimad av Eva.

Efter föreställningen åkte vi tillbaka till Helsingborg och där bjöd Claes på middag på Bonasera. Det var fullsatt vilket inte framgår av bilden, men vi lyckades få ett bord för två. Ossu bucon var förträfflig liksom vinet. Tack Claes för en fin lördag!

Efter väl förättat värv

Efter att ha tagit emot nycklar och packat upp 18 kartonger som fraktats från Las Palmas tyckte vi att vi, Christina och jag, var värda en pizza på härliga La Pizza i Laröd, ett stenkast från "mitt" hus. Suveränt god pizza, gjord på färska råvaror. Ingen burksvamp här inte, men så hade ju också Marie och Johan rekommenderat stället.
Det kommer troligen att bli fler besök framöver.

Från gårdagen har jag ingen bild. (Kanske någon i sällskapet inte gillade att hamna på min blogg tänkte jag). Det var först årsmöte och sedan repetition med Chorus Amici. Så härligt att få sjunga igen! Vi ska framföra Dvoraks Stabat Mater den 10 april. Gunilla P, min bänkkamrat, tror att jag ska klara av att så småningom komma upp på både e och fiss. Vi får se, men nog kändes det som om jag var på väg. Underbart, härligt!

Det blev en Citroën C3

Den här lilla skönheten, eller åtminstone en nästan likadan, bestämde jag mig för i dag. Tack Johan för all värdefull hjälp! Jag kan visserligen inte hämta ut den förrän efter den 1 mars eftersom min folkbokföring inte blir klar dessförinnan. 2 300 mil har den gått och jag har både vinter- och sommardäck. Till hösten får jag väl utbilda mig i vinterkörning för det är jag inget vidare på, men det är ju en stund kvar till dess. Vi får väl hoppas att det är slut med snö och is i mars!

Födelsedagsmiddag

Så var det dags för födelsedagsmiddag nummer två, Ellens i lördags och min i dag. Johan och Marie bjöd på en riktig festmåltid. Underbart gott givetvis och till maten ett utmärkt chilenskt rödvin.

Dagen började med telefonsamtal från kära syster Kerstin, och så fortsatte det med att släkt och vänner bland annat hörde av sig på mail, telefon och facebook. Det är fantastiskt vilka möjligheter mobiltelefoner och Internet erbjuder att hålla kontakten med en så stor mängd av vänner och bekanta.

En annan nyttig kontakt är Rotary. I dag var vi på Grafiska museet och fick en som vanligt intressant guidning genom detta fantastiskt levande museum. Så härligt att det finns och verkar! Det var faktiskt första gången jag såg hur man gjorde grafik på kopparplåt. Hur man förr gjorde papper och hur man binder böcker var också spännande att få ta del av.

Det belv en riktigt härlig födelsedag!

Ellen 6 år

Den nya flugan - zumbadans - var ett av de häftigare inslagen under Ellens födelsedagsfest. Det blev ju inte sämre av att en av presenterna var en häftig röd schal full med guldhjärtan som man fäste runt midjan. Ellen firade tillsammans med Tyra som fyllde 6 år dagen efter. Det var sexton glada barn som dansade, lekte, åt och drack under två timmar.

På kvällen var det dags för familjen och Ellen höll igång ända till midnatt. Tillsammans med kusinerna finns det ju sååå mycket att hitta på.

Hemma

Det tog lite tid att komma i ordning. Jag fick stanna i sängen första dygnen men i dag har jag fått krama om mina kära på Skimmelvägen. Ellen var i full färd med att måla och mamma Marie passade på att leka en liten stund med dottern innan det var dags för henne att bowla. Johan lagade som vanligt en härlig middag - man blir bortskämd i det här huset - och i morgon kommer Ellen till mig på Tågagatan.

Bara några dagar kvar

Så var det näst sista dagen innan resan hem till Sverige. Avskeden har varit många och i går tog jag adjö av Skandinaviska Klubben. Det gjorde jag genom att spela fredagsbridge tillsammans med Märta. Det fungerade fantastiskt fint med både budgivning och spel. Så bra att vi vann! Tack Märta! Det stärkte självförtroendet!

I dag har vi haft damlunch hemma hos Gunilla. Innan vi hann så långt gjorde vi som vanligt vår morgonpromenad. Vi överraskades av hårda vindar och så småningom också regn, men promenad blev det ändå!

Väl hemma igen överraskades vi av att en knivslipare kallade på uppmärksamhet genom sina karaktäristiska visselljud. Jag rusade ut eftersom jag tyckte det var hög tid att slipa de flesta av knivarna i Gunillas låda. Resultatet blev fyra härligt vassa knivar.

Klockan två ringde det på dörren och där stod fem underbara tjejer. Vi hade en verkligt härlig eftermiddag tillsammans. Jag hoppas sannerligen att vi kan hålla kontakten och träffas igen.

Som vanligt är det Gunilla som hållit i kameran. Vet inte hur jag ska klara att få med bilder i min blogg framöver när jag blivit så bortskämd med att Gunilla servat mig hela tiden här i Las Palmas.

Nu återstår bara att packa väskan.

Kvällens konsert

I kväll var det AnneSofie von Otters tur. Hon kom i den frisyr hon har på bilden men iklädd en djupröd lång klänning. Hon sjöng fantastiskt och var otroligt vacker. Det blir man kanske när man som hon kan tolka svåra verk som hon gjorde. Hon sjöng Berlioz Les nuits d'été och efter paus hans La mort d'Ophélie: auprès d'un torrent.

Det var en helt annan klass på detta program jämfört med det som Anna Netrebko bjöd oss på.

Naturligtvis borde jag ha förberett mig genom att läsa på. Sångerna framfördes på originalspråket, franska, och var översatta i programhäftet till spanska. Troligen hade jag haft ännu större behållning av konserten om jag ännu bättre hade begripit vad texten handlade om.

Dambridge

Så var det dags för dambridge hemma hos Anita. Det blev en riktigt lyckad eftermiddag med flera intressanta givar. Vi bytte partner så att alla fick spela med alla. Anita bjöd på fruktsallad, Riesling-vin och hembakad sockerkaka. Och så Gevalia förstås!

Märta och jag hade dessförinnan bottnat ordentligt med en lunch i solskenet vid Las Canteras. Jag bifogar Märtas bild på mig vid lunchen. Det blåste ordentligt men det var ändå skönt i den värmande solen.

Vegueta

I går tog Gunilla och jag en riktig långpromenad längs kusten ända till gamla stan. Målet var att titta på konst. Vi såg Birgittas fina Hierro-tavlor som hon ställer ut på Restaurang Macabeo i Vegueta. Moderna museet håller på att montera en ny utställning så där var stängt.

Lunchen tog vi på Hotell Madrid. Vi fick en utsökt god Lenguada.

På eftermiddagen träffade jag kloka Danuta på Girasol. Vi hade en verkligt härlig eftermiddag tillsammans. Så många härliga människor det finns!

Måndagens händelser

Det började med att vi åkte till IKEA. Anita behövde några mattor till lägenheten. På vägen hem blev det ett besök på Lidl också. Det är ju inte varje dag man har tillgång till bil tyckte Anita så det gällde förstås att passa på. Det lär nog bli fler turer dit med Gunilla skulle jag tro om jag känner båda rätt.

På eftermiddagen drack jag ett glas vitt på Reina Isabels härliga terrass tillsammans med Lillemor. Tyvärr har jag ingen bild från det tillfället. Gunilla var ju inte med.

Det var hon däremot på kvällen när vi hade middag hemma tillsammans med Patrik och Desiree. Vi åt kyckling med krusbärschutney. Därefter blev det brynost med hallonsylt. Slånbärslikören till kaffet passade ganska bra in i sammanhanget. Det var mycket nostalgi i mat och dryck och jag gladde mig förstås åt att få dela med mig av min kultur ända från barnsben tills nu.

Roque Nublo och Cruz de Tejeda

Vilken dag! Solen strålade från en klarblå himmel när vi var tio tjejer som satte oss i en buss för att dels åka upp till Roque Nublo och dels hälsa på Anneli och Luis i deras härliga hus i Cruz de Tejeda. Det var Läslustan plus ytterligare några goda vänner som samlats för en heldag tillsammans.

Väl uppe på toppen kunde vi njuta både av utsikten och av kaffe och kanelbullar som Kati hade fyllt sin ryggsäck med. Vi kunde också beundra en klättrare som tog sig ända upp på toppen av Roque Nublo, visserligen med hjälp av diverse redskap, men det var ändå imponerande att se hur han kunde klättra upp på den lodräta bergsväggen.

Sedan bar det iväg till Cruz de Tejeda där Anneli och Luis har sitt hus. Luis hade värmt vattnet i poolen till drygt 37 grader! Det var ingen av oss som tvekade att kliva i och vi kunde njuta av det varma vattnet och heta strålar som masserade rygg och mage. Kallt vitt vin därtill smakade härligt förstås.

Eftersom det var knytkalas dukades det upp en buffet med flera spännande exotiska rätter och värdfolket bjöd på riktigt gott rödvin från trakten.

Utsikten var bara otrolig. Det var svårt att se sig mätt på den. Vädret var ju dessutom fantastiskt! Från bordet där vi satt och åt kunde vi se både Roque Nublo, Bentayga och Teide. Senare på kvällen såg vi dessutom ljusen från Santa Cruz på Tenerife!

Jag överraskades med att Ann till mig överräckte ett vackert kanariskt halssmycke från Läslustan i avskedspresent. Gunilla hade gjort två kortremsor med foto på alla i Läslustan som jag dels kan sätta upp på kylskåpet och dels ha som bokmärke.

En fantastisk dag som jag kommer att minnas länge, länge!

Sandskulpturen klar

Nu är sandskulpturen färdig. Återigen är det ett politiskt budskap man vill förmedla. För säkerhets skull var vi tvungna att fråga en av konstnärerna. Den vänstra sidan berättar om marknaderna som styr och skulderna och fattigdomen den också skapar medan den högra sidan talar om enighet och solidaritet mellan folken. Balansen mellan dessa båda ytterligheter symboliseras av kvinnan i mitten. På den vänstra sidan kan man se ett dollartecken på pyramiden och den magre stackaren ligger på en kudde av skulder. På högersidan står det längst ner att ekonomin styrs av de resurser som finns.

Lunch hos Inga

Egentligen skulle vi suttit på Ingas härliga terrass, men regnet duggade så vi fick sitta inne och titta ut på terrassen i stället. Det gick precis lika bra. Sillen, kycklingen och äppelkakan smakade härligt. Givetvis sjöng vi en snapsvisa till nubben och samtalsämnena flödade. Det blev en riktigt mysig eftermiddag trots regn och grå himmel. Både Märta och Gunilla fotograferade. Här kommer Gunillas bild.