Fester hela veckan

Åter tillbaka i verkligheten gällde det att se till att vara väl förberedd inför festerna som skulle koma.

Det började med att Inger och jag kollade lokalerna på Helsingborg Yacht Club (HYC) där vi skulle ha vår vinprovningsfest i vår Rotaryklubb på fredag. Det såg bra ut. Borden skulle räcka och det gällde nu att skaffa pappersdukar och annat som var nödvändigt.

Det blev så småningom en tur till ICA Maxi. Det var ju tisdag och - 5 % för oss gamlingar!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Onsdagen började med att vi åkte till Södra kyrkogatan 3 för att kolla Lasses hörsel. Sedan var det frissan för mig och därefter en skön massage av Jenny. Det verkade som om alla mina promenader i Las Palmas gjort susen. Jag hade inte särskilt många knutor den här gången!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

När man ändå håller på att skämma bort sig så är Petra ett givet mål. Det blev en ljuvlig ansiktsbehandling den här gången också. Nu var det torsdag! Jag passade också på att handla in de drycker vi skulle ha på familjemiddagen på lördag.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Inger och jag hade bestämt träff redan klockan halv fyra på fredagen för att ta emot alla glas, tallrikar och bestick m.m. som behövdes inför kvällens vinprovning. Vi var 37 personer som skulle prova på fyra röda och fyra vita viner. Dessutom behövdes ju vatten, baguetter, servetter och ljus inför själva provningen. Det tog en stund att ställa ut 148 vitvinsglas, 148 rödvinsglas och 37 vattenglas plus allt det andra.

Lite senare kom Annika, Emese och Zoltan och fyllde glasen med det vi skulle prova. Australiska kom så med buffén som vi skulle ha efter vinprovningen.

Det blev en riktigt lyckad fest med många nöjda festdeltagare. Trevligt, trevligt, trevligt!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Mina promenader i Las Palmas gjorde ju att jag sov gott om nätterna utan kramp, så nu gällde det att hålla igång och se till att det blev minst 10 000 steg varje dag. Lördagen bjöd på strålande väder och jag tog mig ut på piren och fortsatte sedan norrut mot Tinkarpsbacken. Det blev drygt 10 000 steg! 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Jag var inne på Dunkers kulturhus också en stund och kunde inte annat än beröras av bilderna på de unga mammorna i salong 81 . Amira är 15 år och har redan två barn, den ene 1 år och den andre 12 dagar!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

På kvällen var det familjemiddag hemma hos familjen Rimmenstedt. Det blev god mat - förstås - och goda viner, speciellt det röda som heter Mendel Mendoza, ett Carbernet Sauvignon. Kanske drack jag lite väl mycket av det med tanke på ljudnivån jag hade i diskussionerna under middagen. Hmm....
Hoppas jag kan vara lite trevligare nästa gång!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

I dag har vi varit på kulturhotellet för första gången. I kväll spelade Per Tengstrand tre pianosonater av Beethoven.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Två veckor i Las Palmas

Jag kunde inte skriva något i Las Palmas eftersom det inte fungerade med min iPad och fotografierna. Ett inlägg utan foton? Nej, tänkte jag, då väntar jag. Nu är det alltså dags!

Vi valde att bo på hotell vid Kastrup dagen innan vi skulle flyga iväg. Johan körde oss. Det tog lite tid. En trafikolycka strax före Lund gjorde att vi fick stå på E 6 i dubbla rader ganska länge.

Clarion hotell gav oss ett underbart fint rum, handikappanpassat, och vi åt gott i restaurangen.

Allt fungerade perfekt på flygplatsen på morgonen. Lasse fick åka rullstol och en halvtimme innan planet skulle gå fick vi åka i en snabb transport till flygplanet. Häftigt!

Väl framme i Las Palmas fungerade transporten till hotellet  också perfekt, men sedan var det slut på det perfekta.

Hotellet med fyra våningar hade ingen hiss! Det var 25 höga trappsteg upp till vår lägenhet. Det blev jobbigt för Lasse.

De första dagarna slet Lasse med sin rullator, men så småningom gjorde det så ont i benet av gåendet i trapporna att han helst stannade på hotellrummet.

Jag promenerade desto mer. Naturligtvis var jag tvungen att kolla om det fanns något kvar av julkrubban. Det gjorde det, men den var snart borta och man gav plats åt andra aktiviteter på stranden.

Naturligtvis gick jag runt Alfredo Kraus konserthus, inte minst för att kolla programmet under musikfestivalen. Det är inte som förr kan jag väl säga.

Det som är häftigt att gå på Las Canteras är inte bara de många stegen man lätt tar - jag var som mest uppe i 21410 steg, men de flesta dagarna runt 17500 -  utan allt trevligt man får se. Här har vi en av "statyerna" till exempel.

Efter att julkrubban tagits bort fanns det inte så många sandskulpturer att titta på, men de sista dagarna började den här sandhögen se riktigt trevlig ut!

När vi skulle äta något gott på Lasses födelsedag funderade jag på om vi skulle kunna gå på vårt favoritställe Carmelo. Det kunde vi! Det fanns en hiss vid trapporna så Lasse kunde åka upp till matsalen i restaurangen. God mat och dryck blev det förstås!

Våra vänner Annika och Arne bodde också på Canteras Playa Apartamento. Eftersom det var första gången de var i Las Palmas följde jag med dem till gamla stan för att bland annat titta på Columbus museum.

Det var hyfsat varmt, runt 19 grader under båda veckorna, men det blåste alldeles förfärligt. Det var både röd och gul flagg de flesta dagarna.

När jag var ute på en av mina förmiddagspromenader kom jag inte längre än hit! Det fullständigt vällde fram massor av människor, både barn, ungdomar, äldre, handikappade, folk med hundar m.fl. Flera hade nummerlappar på sig och jag såg att de fanns nummer över 4000 så det måste ha varit minst 5000 personer.

Det visade sig att det var en liten "Gran Canaria maraton" som man kunde anmäla sig till om man inte kunde delta i den stora "Gran Canaria maraton" som gick dagen därpå! Här har man avverkat nästan hela sträckan och är på väg tillbaka till Alfredo Kraus konserthus.

Som väl var fick jag möjlighet att träffa några av mina vänner också. Gunilla var ju inte hemma så henne saknade jag förstås, men det fanns ju som väl var några andra kära vänner. Här är det Ria som gör mig sällskap över en lunch.

Dagen därpå var det dags för det gamla goda gänget Britta, Märta och Anita. Vi gick som vanligt till Glamour där vi fick en härlig stund tillsammans.

De två sista dagarna slutade det att blåsa och solen strålade. Lasse passade förstås på - trots trapporna!

 Plötsligt var stranden full av badande och soldyrkande människor och allt såg ut som det brukade göra. Tyvärr var det då dags att åka hem till det betydligt kyligare Helsingborg.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Väl framme i Köpenhamn mötte oss Johan och Ellen trots att det var Johans födelsedag! Bättre hemkomst kunde det knappast bli!

Ungdomar som rör på sig

Det är alltid lika trevligt att se alla ungdomar som sparkar fotboll, gymnastiserar eller idrottar på något annat sätt.

I fredags var vi i Höganäs och tittade på "Skönheten och odjuret" som var en gymnastisk show med gymnaster i alla åldrar från barn till ungdomar och även några något äldre.

Vi var förstås där för att titta på Daga som tillhörde gruppen JSM.

Det blev en c:a två timmar lång härlig show och det är imponerande att se vad de kan både i rörelser, volter och ren akrobatik.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Trettondagen började med sång vid högmässan i Mariakyrkan. Det var en väldigt gles besatt kyrka. Jag tror inte jag varit med på en högmässa med så få gudstjänstbesökare.

På kvällen gick vi på trettondagskonserten på Konserthuset. Där var det fullsatt. Jag var inte helt förtjust. Både kör och orkester skötte sig utmärkt, men detta plottrande med olika musikstycken och en konferencier som försöker vara rolig. Nej, en vanlig konsert ger mycket mer, tycker både Lasse och jag!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Om en stund kommer familjen Rimmenstedt och hämtar oss fvb Köpenhamn. Vi ska övernatta där innan vi sätter oss på planer till LPA. Jippie!

Så har vi nytt år

Nyårsafton firade vi i all stillhet här hemma. Jag hade beställt en nyårsmeny på Hallen och den var supergod, speciellt skaldjurssoppan, men också tryffelsåsen till kalvköttet.

Så småningom kom Stina och vi tittade på TV i lugn och ro och skålade förstås in det nya året medan fyrverkerierna briserade utanför fönstren. Bilden på Stina knyckte jag på Internet.....

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

I tisdags fick vi besök av Lasses båda systrar, Agneta och Tia och vi lyckades också locka hit Katarina och Daga. Det blev en hel del prat om syskonen och frågor kring tomter, en gammal bibel och andra värdefulla föremål. Jag försökte intressera Daga för Sjöfartsgudinnan,  Helsingborgs fyr som nyligen byggnadsminnesförklarats, Parapeten, H55-paviljongen och annat som man kunde se från våra fönster.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Bilden är inte från Mariakyrkan utan från kyrkan i Lübeck

I dag har jag varit och lyssnat på orgelmusik i Mariakyrkan. Eftersom D Buxtehude tjänstgjort i Mariakyrkan har de nuvarande organisterna i församlingen kommit överens om att spela ett verk av Buxtehude den första torsdagen i varje månad - tills man har spelat alla hans verk. Det blir 90 torsdagar och man är alltså klar med detta 2025 om jag har räknat rätt. I dag spelade George Wie schön leuchtet der Morgenstern. Det var inte enbart morgonstjärnan som lyste skönt, det gjorde också musiken! 

Jag ska göra ett försök att hänga med alla 90 torsdagarna. Om jag blir så gammal som 85 återstår att se!