onsdag 29 november 2017

Musik - eller?




I lördags hade vi biljetter till Kammarmusikföreningens konsert på Dunkers kulturhus. Konserten sponsrades av Musik i Syd. Vi var två av femton som köpt biljetter. Det var de här två personerna som kallade sig Bitch 'nä Monk som spelade. Några namn på de båda personerna hittade vi inte. Recensionen i HD var positiv, men både Lasse och jag tyckte det var alldeles för mycket förstärkningar på alla möjliga sätt. Intressant hade ju varit att få höra de båda musikerna spela och sjunga utan ett massa annat oljud!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Kammarmusikföreningns konsert på söndagen blev inställd eftersom en av artisterna hade fallit och gjort sig illa. Då blev det bridge med Annika och Staffan här hemma i stället!


Naturligtvis tog jag inga bilder när de var här så jag fick fotografera flaskan som Annika och Staffan hade med sig!



Efter några timmars spelande blev det blomkålssoppa och  cheesecake med saffran. Bilderna har jag förstås lånat från recepten!

Annika och Staffan vann stort så det blir att se till att vara i god form när vi ses nästa gång.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

I måndags hälsade jag förstås på Ester på Stattenahemmet. Hon hade bestämt att hon skulle sitta uppe när jag kom och det var riktigt trevligt att få se henne lite piggare.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o





Sedan var det Rotary vid lunch. Den här gången var det Ellen som pratade om böcker. Jag har redan köpt två böcker och ställt mig i kö på biblioteket efter några stycken till! Ellen är fantastisk på att berätta om böcker.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o


Måndagskväll betyder körsång och just nu repeterar vi förstås inför 1:a söndagen i Advent.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o


I går, tisdgas, hade vi bestämt att Lille-Johan skulle komma på middag som tack för hjälpen vid inflyttningen. Vi blev några fler.


Johan ringde och frågade om de kunde titta upp vid halvfyratiden eftersom de skulle till Holms på en synundersökning. Kan ni stanna på middag undrade jag - och - det kunde de! Härligt, härligt! Marie kom också när hon slutat jobba så vi blev fullt bord. Vi åt ugnstekt lax med färskost och resterna av den frysta cheesecaken. Emeses vita vin passade bra till. Det blev också premiär för tända ljus i ljuskronan.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o




Fortfarande kan vi följa trafiken på Sundet. Den här enorma konstruktionen kan nog bara ta sig fram i lugnt väder, helt utan blåst. Det måste vara jobbigt att hitta de dagarna.





lördag 25 november 2017

Det är fortfarande höst




I måndags var det så här vackert på trapporna till Dunkers kulturhus. Inför UNICEF:s internationella barndag hade många barn målat glasburkar i olika färger och satt ett ljus i var och en av burkarna. Det blev en riktigt häftig installation. En liten barnkör stod sedan längst upp och sjöng för alla som kommit dit som föräldrar eller som var där av ren nyfikenhet (som jag!). Jättefint!

                                    o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Vi skulle spelat bridge i tisdags här hemma, men Staffan var förkyld så vi har skjutit upp det några dagar. Det påminde mig om att jag måste vaccinera mig mot influensa, så det var bara att springa iväg till vårdcentralen. Nu är det gjort!

                                   o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o



I onsdags var det After Work konsert kl. 18:00 och i torsdags Torsdags-konsert. Lasse var där i onsdags och jag i torsdags. Så blir det när man är engagerad på olika håll. Temat den här gången var lättja. Lasse fick lyssna till Carl Nielsens "De fire Temperamenter" och jag fick dessutom lyssna på verk av kompositörerna Julia Purgina, Dobrinka Tabakova och Claude Debussy.



Före konserten lyssnade jag på dirigenten Eugene Tzigane som intervjuades av HSO:s chef Fredrik Österling. Det var en spännande ung dirigent, född i Tokyo, har en japansk mor och en amerikansk far. Han imponerades av att orkestern här i Helsingborg stöttar varandra så väl som de gör. Här är man en väl samarbetande enhet vilket tydligen inte är så vanligt.

                                      o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o



I ferdags hade vi systerträff hemma hos Inger. Vi var tolv systrar den här gången. Om Inger tar sig för pannan för att hon tyckte det var alltför många hemma hos henne, tror jag inte. Hon är ju van vid massor av folk runt matbordet! Förutom Inger ses Elisabeth, Gunilla och Gull-Britt. Alla med champagneglasen i handen!


Eftersom vi alla inte hade setts på bra länge, tillsammans på det här viset, hade vi ju en hel del att prata om. Här är Netan, Annika, Ann och Tina på gång.


Regina, Vipsen och Christina både pratade och drack champagne förstås. Jag satt bredvis Christina men kom naturligtvis inte med på bilden eftersom jag inte lärt mig ta selfies - ännu!



Mat fick vi naturligtvis också! En härlig svampsoppa och ett jättegott bröd som Gunilla bakat.


Till dessert blev den äppelkaka med glass och/eller vaniljsås. Så småningom gick vi in i salongen och då blev det kaffe eller te med godis till de som ville ha.

Så småningom var det i alla fall dags att bryta upp och jag promenerade hem. Det gick jättebra trots att klockan närmade sig midnatt. Nästa gång, till våren, ska vi ses hemma hos Christina.





söndag 19 november 2017

Hänt i veckan



Veckan började med en tågtransport till Hyllie. Jag tog förstås tåget som gick till Köpenhamn eftersom Hyllie är sista stationen på svenska sidan. Inte gick det till Köpenhamn eller Helsingör som det stod på skyltarna! Nej, det blev byte i Malmö och massor av passagerare som stod och trängdes med väskor, barn och hundar. Jag var ute i god tid så jag hann i alla fall till mitt möte med utbildningskommittén i Rotarys distrikt.


Det blev mer Rotary under tisdagen för då hade vi styrelsesammanträde i min klubb Helsingborg-Kärnan. Jag sitter ju som klubbmästare i styrelsen, men det är egentligen mina två kompisar, Inger och Tina i min kommitté som kommer med alla idéer om häftiga tillställningar. Återkommer till dem så småningom.


I onsdags var det arbete i Maria församling som gällde. Först träffade vi all personal för att höra hur de såg på församlingsrådet och den fyraårsperiod som varit. Det blev många positiva omdömen, framför allt för att vi syns och deltar. Sedan var det sammanträde med församlingsrådet på kvällen.

Torsdagen gick förstås åt till att skriva protokoll från sammanträdet!



I fredags hade vi Birgit och Göran på middag. Givetvis fick jag ingen bild på varesig våra gäster eller på maten. Den här blomman kunde jag i alla fall ta en bild på!



Sent på fredagskvällen fick jag ett sms från Ellen som undrade om jag ville bjuda henne och Johan på hjortfärsbiffar på lördagslunchen. Naturligtvis! Jag blev jätteglad!


Efter lunchen ville Johan läsa reportaget om Odds bravader i HD. Det var ett ganska häftigt reportage om hans livsfarliga skating på de skyhöga vågorna vid Sydafrikas kust!





På lördagseftermiddagen gav vi oss iväg till Ängelholm för att lyssna på framförandet av Bachs Mässa i h- moll. Det blev en härlig stund!


Allra mest imponerad blev jag av Daniel Carlsson som sjöng alt-ariorna! De två timmarna som verket tog försvann snabbt och både Lasse och jag var glada över att vi hade bestämt oss för att åka hit och lyssna på Ängelholms Oratoriekör, Ängelholms Vokalensemble, Orkestern med tidstrogna instrument och alla solisterna under Ingrid Larsson Hultkvists ledning.








måndag 13 november 2017

Så är jag hemma igen


Hemresan gick bra. Lasse hämtade mig vid Knutpunkten och därifrån åkte vi direkt ut till Pålsjö krog för en bit mat. Det blev fisk - förstås - trots att det stod gåsmiddag på menyn!



På lördagen tog Marie en promenad in till oss och hade med sig den här fina tulpanbuketten. Jag hade precis varit och klippt mig hos Bengt, men kom hem precis lagom till lunch.


Vi åt lunch tillsammans och jag gjorde en liten sallad med avocado, broccoli, äpple, vindruvor, persilja och lite till. Marie fotograferade förstås så det här är hennes bild.


Till kaffet fick det bli en liten bit chokladtårta vispgrädde och hallon.







I går, söndags körde vi ner till Malmö opera och såg den sista föreställningen av Lakmé. Intressant eftersom operan inte visats i Sverige sedan 1943! Lakmé kräver en koloratursopran av klass och vi fick lyssna till Beate Ritter från Österrike, som sjöng Klockarian helt fatastiskt. Tänk att det går att verkligen sjunga så höga toner - och så bra som hon gjorde det!






lördag 11 november 2017

Tiden går fort i Las Palmas


Det är härligt ljust när jag ger mig ut på min morgonpromenad runt klockan åtta. Termometern visar 22-23 grader och mina nya skor, som jag köpte på Ecco på Castrups flygplats, riktigt flyger jag fram med!


Klicka på bilden så ser du alla som surfar fram på sina brädor. En dag gick jag i sandaler och när jag gått halva vägen tog jag av mig dem och gick i sanden. Det är skönt för fötterna att gräva ner sig lite i den grovkorniga sanden.



Eftersom det var lågvatten kunde jag se hur sand och vatten ger sig på muren upp till las Canteras. Jag gissar att det så småningom kommer att vidtas åtgärder så att det inte vittrar sönder. De är verkligen rädda om sin strandmiljö i Las palmas så jag är inte särskilt orolig.



Under tisdagen tog Gunilla och jag en lång, lång promenad. Bland annat gick vi förbi den här byggnaden som kommer att inrymma ett av världens största akvarier. Här ska finnas både saltvatten- och sötvattenfiskar. Invigningen är planerad till december så jag kommer säkert att traska hit i januari!



Som tur var fick jag träffa några av "Läslustankompisarna". Här är det Eva som gör oss sällskap till Casa Haya y Hueva. Gott och trevligt! Ria träffade jag redan på fredagen eftersom hon gav sig av till sitt jobb någon stans i världen på lördagen. Nu var det redan onsdag! Himmel så fort tiden går!




Det var inte bara på morgonen jag tog mina promenader. Det går inte att sitta inne när vädret är så ljuvligt som det är i Las Palmas just nu och så gott som alltid! En av kvällarna kom en helikopten och körde runt ovanför vattnet längs med hela las Canteras. En räddningsbåt med två personer fanns på vattnet. Det var ett verkligt öronbedövande dån från helikoptern. De höll på ganska länge, men så småningom fick de veta att det var ett falskt alarm.





Naturligtvis ville jag också gärna träffa mina kompisar från tiden jag bodde här nere. Märta ordnade den här fina bilden - förstås- och vi ser förutom henne också Anita och Britta. Den här gången åt vi lunch på Clandestino.


Jag tog det lite försiktigt eftersom min mage inte var riktigt på humör, men de här knyten smakade bra. Det fanns spenat och räkor inuti.


Just här ser det ut som om vi är de enda gästerna, men det skulle komma många fler. Kyparen hade i alla fall gott om tid än så länge och ställde upp som fotograf. Det var faktiskt sista dagen den här gången, men vi ses igen i januari, alla utom Gunilla som finns någon annan stans i världen när jag är i Las Palmas!


Precis som när jag kom, blir jag skjutsad av Patrik när jag ska åka hem. Här tar vi en "hej då" - kaffe på flygplatsen. Tack kära Gunilla och Patrik! Vi hörs och ses igen!




lördag 4 november 2017

Nu har jag kommit hem till Las Palmas



Men innan jag åkte iväg hade vi besök av Gull-Britt och Åke. Den här fina blomman hade de med sig.

Förberedelserna tog sin tid inför avresan, men i torsdags var det dags. Det blev förstår tågbyte i Malmö på grund av förseningar, men eftersom jag valde ett tidigt tåg var det aldrig några problem att hinna fram i tid.


Här kommer Gunilla och Patrik som tar fotot och möter mig vid Gando, flygplatsen på Gran Canaria.


Snart var vi hemma hos Gunilla och naturligtvis blev det både ost och vin. Patrik och hans familj bor också hemma hos Gunilla just nu- Gunilla har flyttat ut ur sitt rum där hon gjort iordning det till mig - naturligtvis. Själv har hon placerat sig i arbetsrummet i bäddsoffan där.




Givetvis tog jag min morgonpromenad redan vid halvåttatiden på fredagsmorgonen. Termometern visade på 23 grader! Lite senare gick jag ut igen på Las Canteras och jag var inte ensam som synes. Tacka för det! Strålande sol betyder förstås massor av solande turister på stränderna.





Dessvärre har Gunilla råkat ut för en kräksjuka av något slag så jag har fått ge mig ut på stan på egen hand. I dag blev det restaurang La Marinera som jag tyckt mycket om tidigare. Det lär inte bli något återbesök på det stället! Jag åt mina Calamares med blixtens hastighet och sedan försvann jag till första bästa glasställe. Det blev en betydligt bättre upplevelse!

Snart har jag läst klart Kazuo Ishiguros "Begravd jätte" Den kommer att lämnas över till Läslustan när jag är klar.