Mera musik

Lördagen började med att vi tog oss till Sefiren för en visning av en lägenhet där. Trots att det var på sjunde våningen och med ett nyrenoverat fint kök, så var det ingenting för oss. Lasse skulle få problem med duschen och var TV:n skulle kunna stå liksom pianot kunde vi inte få en bra lösning på. Svensk fastighetsförmedlings representant var vi inte heller nöjda med så det var inte så svårt att komma fram till nej tack!

Kvällen blev dessto bättre. Lördagen program på Musik i Kullabygden bjöd på ett program med titeln "Lycklig resa. Jan Johansson i våra hjärtan". Det var förstås Jan Lundgren och Mattias Svensson, i dag förstärkta med Bonfiglioli Weber String Quartet, som bjöd på härlig musik.

Jan Lundgren och Mattias Svensson var stundtals makalösa i sina improvisationer. Härligt, härligt!

Söndagen började med ett besök på Krapperups konsthall. Erik Höglunds glas var verkligen vackert. Jag har inget foto på någon pjäs från utställningen, men det finns ju några bilder man kan ladda ner från nätet.

Den här till exempel.

Sedan körde vi till Svanshalls krog där Lasse beställde rödspätta. Han tog den "lilla". Den stora vägde mellan 6- och 900 gram så det fick räcka med den här mindre varianten.

Musik i Kullabygdens sista konsert bjöd på "Blues Detour". Konserten inleddes med de här två musikanterna, Ale Möller och Knut Reiersrud. Ale Möller spelade flera olika instrument - och pratade - Knut R spelade mest gitarr. Vi fick vänta på den tredje medlemmen av "Blues Detour" eftersom han satt fast i en bilkö på E6 efter en bilolycka.

Till slut kom han Eric Bibb och blev för mig kvällens behållning. Han både spelade och sjöng en härlig blues. Jag tycker annars att det är lite jobbigt att lyssna på enbart blues en hel konsert. Särskilt jobbigt var det att publiken klappade i händerna taktfast (?) under musiken. De som satt närmast klappade särskilt mycket och väldigt hårt. Nej, det blir nog trots allt inga fler konserter i den stilen för mig.

Vi kom hem i tid för att se både hur den skadade Ronaldo fick föras av planen och när  Èder gjorde mål. Det var precis som om laget - utan Ronaldo - hade bestämt sig för att nu hängde det på var och en i laget - när man var utan Ronaldo - att se till att man vann. Det är det som jag alltid har hävdat, det hänger inte på en person om någonting ska bli bra. Hela laget måste jobba tillsammans! Så är det i alla verksamheter tror jag.