Flera födelsedagar och annat att fira i slutet av september

 

Här är ett alldeles nyfött litet flickebarn, Alicia. Det är Sophies och Davids lilla dotter som föddes den 23 september. Kerstin har alltså fått ytterligare ett barnbarn vid den här tiden. Andra födelsedagar är ju Karin och hennes dotter Charlotte som båda fyller år den 24 september. Annat att fira är att Camilla och Peik har bröllopsdag. Det betyder, som Kerstin säger, att det blir ett firande av stora mått flera dagar i rad i slutet av september. Hurra hurra!

-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Det finns fler sakar att fira. I tisdags gick jag till Konserthuset för att lyssna på HSO när de repeterade Mahlers första symfoni inför konserten på torsdag. Vilken upplevelse! Dirigenten David Niermann var verkligen superb i sin repetition, framför allt av blåsarna i de mjuka, svalt sköna passagerna. 

Konserten under torsdagen var en av de bästa konserter jag varit på. Det började med Berwalds Sinfonie Singulière. som verkligen var njutbar och intressant. Sköna melodier blandades med plötsliga fortissimo för att sedan gå tillbaka till det melodiska och njutbara. Efter paus blev det Mahlers 1:a och jag "frös" i hela kroppen vid flera tillfällen. Armarna blev alldeles knottriga. Måtte vi få David Niermann som vår nye chefsdirigent! Han lyckas verkligen få fram det allra bästa från denna otroligt skickliga orkester.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Under lördagen tog Claes Henning med mig på en biltur. Vi började med Bialitt och åt en lunch där. Det var inte så många besökare när vi var där, men personalen menade att det berodde på att vi kanske var lite tidiga. Det var kul att se det här stället i verkligheten eftersom det spelats in så många program härifrån på SVT.

På hemvägen körde vi förbi Vadensjö. Naturligtvis körde vi upp till kyrkan och tittade på morfars gravsten och på Vadensjö folkskola där både morfar och mamma hade bott. Vi fortsatte sedan samma väg som vi så ofta cyklat när vi hälsade på morfar och moster i Vadensjö. Vi stannade till vid morfars hus . Det var nu alldeles vitt, så det var nära att vi hade missat det, men nu stannade vi. Fram kom en ung man och berättade att de nyss hade flyttat in där. När jag berättade att det var min morfar som bodde där när huset var nytt och att jag hade hälsat på honom och min moster flera somrar när jag var barn, undrade han om vi ville komma in och titta, men vi avstod. Så trevligt det var att komma till Vadensjö och se allt som betydde så mycket för mig när jag var barn!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Så var det dags för Gladjazz. Numera håller vi till på Restaurang Heat. Det hette Harrys förut och det är inte någon större skillnad på då och nu. Den här söndagen var det Hans Ingelstams orkester som spelade. Dock saknade vi Hans Ingelstam som hade fått förhinder. Det blev härlig jazz i alla fall. Här ser vi bl. a. Niklas Carlsson på trombon och Mats Söndergård på piano.

Allra skickligast var dock Niklas Carlsson, som spelade både tenorsax och klarinett. Det blev nästan tre timmars härlig jazz. Jag hoppas verkligen att det kommer fler tillfällen då  Niklas Carlsson kommer till Helsingborg. En riktig höjdare!