Det händer alltid något

 

Häromdagen skickade Johan en bild på Dunkers kulturhus, som Ellen hade målat en bild på. Jag hade gärna sett en riktigt stor bild för det ser ju ganska häftigt ut!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Måndag lunch var jag som vanligt på Rotary och på kvällen repeterade vi digitalt med båda Mariakyrkans körer. Bra, eftersom jag fick sjunga i ett par timmar i stället för en halvtimme som det blir när vi delas in i grupper och sjunger tillsammans i församlingshuset.

Varje första tisdag i månaden spelar någon av organisterna i Mariakyrkan ett verk av Buxtehude. På det sättet kommer man att spela Buxtehudes samtliga verk, som han komponerat för orgel. Häftigt! I tisdags var det George som spelade. Som vanligt alldeles suveränt!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Onsdagen blev en riktigt härlig dag med underbar massage. Först var jag hos Jenny som fixade min rygg och sedan gick jag upp till Mirja som gav mig en härlig ansiktsbehandling. Tyvärr missade jag föredraget som Museiföreningen hade på kvällen om Elin Wägner. Det var slutsålt! Numera gäller det att vara på hugget!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

På torsdagen blev jag bjuden på en härlig lunch av Jan-Olof. Naturligtvis glömde jag fotografera, men som tur var hittade jag en bild på precis det jag åt. Waves Restaurang kan det här med torskfilé! Underbart gott och det vita vinet smakade ljuvligt! Till dessert åt vi en glasskula som var inlindad i rivet citronskal och med lite färska bär vid sidan om. Gott? Det är bara förnamnet. Mitt piano finns numera hos Jan-Olof och jag förstår att det var det han ville tacka för, när han bjöd på den här goda lunchen.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

På torsdagskvällen var det konsert med HSO. På programmet stod Sånger från jorden  av Gustav Mahler. Sex sånger sjöngs växelvis av tenoren Daniel Johansson och alten Ann Hallenberg.

Orkestern var riktigt liten den här gången. Dirigerade gjorde också denna gång David Niemann. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Under fredagen hade jag en tid hos hudläkaren för att kolla den rosa fläck på halsen som hon frös bort i våras. Det visade sig att det nu var helt okej. Jag hade ett antal fler fläckar, nu i ansiktet, som hon kollade, men ingen av dem var det någon risk med. Hon frös också dem, så nu har jag ett antal skorpor i ansiktet. Jag gissar att det kommer att ta några dagar innan jag är av med dem.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Vem är rädd för Virginia Woolf  hade jag biljetter till i går, lördags. Föreställningen skulle börja klockan tre, men strax efter klockan två ringer Stefan, som är ansvarig vid biljettkassan, och berättar att föreställningen är inställd!  Det är bara att hoppas på att det blir fler föreställningar så småningom! Nästa söndag är det dags för Evigt ung på Storan. Vi får hoppas att det inte blir några problem med den föreställningen!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Jag hittade tyvärr ingen bättre bild på Albion Quartet än den här. Kvartetten spelade på Dunkers kulturhus i eftermiddags. Det var förstås Helsingborgs Kammarmusikförening som stod som arrangör. De spelade först ett alldeles nytt verk, Dust av Freya Waley-Cohen. Hon är lillasyster till Tamsin, som är första violinist i kvartetten. Därefter kom Johannes Brahms Stråkkvartett nr 3, som var betydligt behagligare att lyssna till. Härligt att det finns möjligheter att delta i kulturlivet, även om det som i dessa tider inte är riktigt som vanligt. Flera bekanta fanns förstås i publiken och det gick förstås att byta några ord med de flesta innan konserten började. Skönt!