Jag börjar i alla fall med det som är upp! Varje torsdag kan jag gå till Mariakyrkan och lyssna på "Toner vid tolv". Första torsdagen i varje månad har rubriken "Bara Buxtehude". Varje gång spelas ett nytt stycke ur Buxtehudes verk, så till sist ska alla Buxtehudes verk ha spelats i Mariakyrkan, där han en gång tjänstgjorde. Den här torsdagen var det Maria Nielsen som satt vid orgeln.
o-o-o-o-o-o-o-o-o-o
Vi har fantastiskt duktiga musiker i HSO. Som väl är får vi ibland lyssna på dem, när de är solister. Här är det Daniel Kuzmin som spelar violin och Yannick Dondelinger som spelar viola. De spelade Benjamin Brittens "Double Concerto". Dirigerade gjorde en annan av HSO:s musiker, den skicklige Fredrik Burstedt. Återigen fick vi lyssna på en verkligt härlig konsert!
o-o-o-o-o-o-o-o-o-o
Så är jag framme vid det som inte var så bra. Dagen började jättefint med en härlig ryggmassage hos Jenny på Kiropraktorkliniken. Därefter gick jag till Handelsbanken och fick den hjälp jag behövde. Då var det dags för en riktigt lång promenad i det härliga solskenet. När jag hade klarat av mina 10 000 steg tog jag bussen vid Pålsjöbaden för att åka in till stan igen. Eftersom jag hade min handväska på ryggen, tog jag av den och satte den vid fönstret. Där finns ju en jättebra hylla att sätta sitt bagage på. När vi närmade oss Sundstorget funderade jag på om jag skulle åka lite längre och promenera lite till? När bussen stannade tänkte jag, nej, klockan är ju mycket och jag måste ju fixa lunch nu med detsamma, så jag rusade av bussen. Hemma fixade jag lite lax och när jag hade ätit färdigt tittade jag efter min väska för att ta fram almanackan i den. Jag hittade inte väskan! Den var borta! Hjälp!
Jag rusade till Skånetrafiken på Helsingborgs C och medan jag sprang ringde jag Johan och bad honom att spärra mitt kreditkort. Det gjorde han. Inne på stationen fick jag veta att om jag hade glömt väskan på bussen kunde chauffören lämna in den, men det kunde jag inte få reda på förrän dagen därpå, någon gång efter klockan tio. Sov jag gott den natten?
Dagen därpå irrade jag runt i stan och tänkte att jag måste åka till polisen för att få ett nytt körkort etc. Jag hann aldrig sätta mig på bussen till polisstationen innan det ringde. Det var den jättetrevliga tjejen på Skånetrafiken, som berättade att min väska var inlämnad där. Gissa om jag rusade dit! Så lycklig och glad jag kände mig! Visserligen hade jag inget giltigt kreditkort längre, men jag hade ju beställt ett nytt, så det skulle ju ordna sig så småningom. Betala med swish går ju också och mobilen hade jag inte i väskan utan i fickan när jag lämnade bussen. Vilken historia!
o-o-o-o-o-o-o-o-o-o
Så var det torsdag och dags för ny lunchmusik. Den här gången var det vår organist Ragnar Bohlin som hade med sig sin son Mikael Bohlin. Han spelade cello. Programmet hade de döpt till "
Toner vid tolv - Cellsamt". Ragnar spelade förstås på flygeln. Det blev sats nr 1 ur Joseph Haydns Cellokonsert nr 2 i D-dur och J S Bachs Svit nr 5 i c-moll för solocello. Mikael var riktigt virtuos!
o-o-o-o-o-o-o-o-o-o
Dunkers kulturhus har nu ett utställning som berör två urfolk, samer och mapuche. Jag ville gärna veta mera om dessa urfolk och gick därför för att lyssna på Helena Dådring när hon höll en föreläsning under rubriken " Samer, ett urfolk i Sverige". Det var verkligen mycket jag inte visste. Föreläsningar i anslutning til den här utställningen kommer att hållas fram till den 23 februari.
o-o-o-o-o-o-o-o-o-o
Det fanns fler föreläsningar att ta del av denna dag. Jag vandrade iväg till Stadsbiblioteket för att lyssna på Athena Farrokzhad. Det var inte helt lätt att höra vad de sa, eftersom de hade mikrofoner som gav eko i lokalen. Det hjälpte inte att jag stängde av min hörapparat. Bokpraten är bättre på Dunkers kulturhus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar