Så mycket jag får vara med om!

Jag ser att det var en hel vecka sedan jag skrev - och så mycket jag har varit med om sedan dess!

I måndags var det dags att träffa alla i arbetsgruppen för den internationella naivistutställningen i Landskrona juli - augusti 2014. Det blev ett jättebra möte på Curlinghallen i Landskrona. En ursnygg hall med massor av konst!

I tisdags sjöng jag med min sångpedagog Catarina. Härligt!

Onsdagen började med en ljuvlig ansiktsbehandling med ekologiska oljor hos Petra.

Dagen avslutades med ett besök på Röda Kvarn där vi såg en utsändning från British Museum i London om "Liv och död i Pompeji". En otroligt fin utställning kring vardagslivet i Pompeji och Herculaneum innan Versuvius Utbrott år 79. Fantastiskt att få se så mycket från den plats som jag besökte för drygt tjugo år sedan.

Här är ett av de bevarade porträtten. Detta visar Terentius Nero med hustru.

I fredags var jag först på Dunkers Kulturhus och lyssnade på Birgitta Ljunggrens dotter Hanna W. Det blev en riktigt trevlig musikstund med duktiga Hanna och hennes två ackompanjatörer.

Detta är stolta mamma Birgittas bild på Hanna och gitarristen (vet inte namnet). Killen med rytminstrumenten kom inte med på bilden men fanns där förstås med ett jättefint komp.

På kvällen var det först övning och sedan fest med Chorus Amici som firade 10-årsjubileum. Det blev bröd, ost, frukt och vin och sånger från våra resor så att tårarna föll.

Här hugger vi in på det välfyllda buffetbordet.

Lördagen började med ett besök på Allerums skola som firade 100 år. De hade verkligen gjort ett fantastiskt 100-årsprogram med historiska tillbakablickar klädda i tidsenliga dräkter årtiondena igenom. Alla elever och all personal medverkade på olika sätt. Regnet höll sig borta och det verkligen en lyckad 100-årsdag där jag fick träffa flera av kollegorna från tiden som rektor på skolan.

Lördagen fortsatte med tillbakablickar från förr. Kammarkören Felicitas höll konsert på Dunkers Kulturhus. Det verk som jag tyckte var härligast att få höra igen var Brittens Hymn till St. Cecilia - en av mina favoriter när jag var med och sjöng i kören.

 Så här ser kören ut i dag. Samma körkläder som på min tid. De ser både läckra ut och sjunger jättebra!

Söndagen började tidigt eftersom Chorus Amici skulle medverka vid gudstjänsten i GA-kyrkan kl 10:00 med uppsjungning och repetition dessförinnan. Också det nostalgi eftersom det var där jag började sjunga när jag kom till Helsingborg 1963!

På eftermiddagen bar det iväg till Malmö och Operan för att se Miss Saigon. 

Det var en oerhört påkostad föreställning, men jag var inte så nöjd som jag brukar vara när jag varit på Malmö Operan. Stundtals sjöng de riktigt njutbart men däremellan nästan skrek de fram sina toner och det tyckte jag inte om. Kanske är det så att musikaler inte tilltalar mig lika mycket som opera. Det hör kanske till åldern.....