En alldeles vit vecka

 Trots att alla restriktioner slopades under den här veckan, hände det nästan ingenting. Allting var vitt, vitt vitt i min almanacka! Inte riktigt förstås.

I måndags hade jag tid hos tandläkaren, egentligen Claes tandhygienist,  för att fixa det som inte var bra. Men! Både hygienisten och Claes uttryckte sin förundran över att alla tänder var så vita och välvårdade. Ingenting behövde göras. Jag behövde inte ens öppna plånboken!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

I onsdags var jag hos Jenny och fick massage. Jätteskönt som vanligt, men jag missade lunchmusiken i Mariakyrkan.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Promenerar gör jag precis som vanligt. På promenadvägen har det satts upp en ny skulptur. Det är ett minnesmärke över Raul Wallenberg. Här sitter skulptörerna Ulla och Gustav Kraitz  när skulpturen invigdes på Förintelsens dag den 27 januari.

Så här blev min bild när jag tog fram kameran häromdagen. Inte helt lyckad......

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o 

Som sagt, en ganska vit vecka!