söndag 30 januari 2022

Musik, musik och teater. Vilken vecka!



I onsdags var det AfterWork på Konserthuset. Dirigenten David Niemann informerade om verket som spelades, Johannes Brahms Symfoni nr 2. Han delade först upp verket i bitar och berättade om varje del och orkestern spelade den del han hade berättat om. Både dirigenten och publiken sjöng också några kända melodier som kunde anknyta till Brahms verk. Mycket trevligt! När hela verket hade uppförts i ett sammanhang var publiken helt entusiastisk, reste på sig och applåderade in dirigenten flera gånger.  


o-o-o-o-o-o-o-o-o-o



Torsdagskonserten, som hade samma dirigent som under onsdagen, bjöd på en intressant inledning. Först spelades Colin Rileys verk "Earth Voices" sats III och därefter följde Andrea Tarrodis cellokonsert "Highlands". Solist var Jakob Koranyi. Det var inte en helt lättlyssnad början. Som extranummer bjöd solisten på Bach. Det uppskattades! Efter paus blev det även under torsdagskonserten Johannes Brahms Symfoni nr 2. Härlig avslutning!


o-o-o-o-o-o-o-o-o



I fredags var det så dags att besöka Stadsteatern. Johan, Ellen och jag såg Bröderna Lejonhjärta. Johan hade både läst boken och sett filmen. Ellen hade läst boken, men jag hade varken läst boken eller sett filmen. Nu har jag köpt boken så att jag kan jämföra det som gavs på Stadsteatern och det som Astrid Lindgren skrev. Det började i alla fall med att vi fick veta att lillebror Skorpan skulle dö. Storebror berättar då att han kommer att hamna i en underbar värld som heter Nangijala. Ganska snart får vi se att huset, som de båda bröderna bodde i, brann ner. Den äldre brodern Jonatan räddade då lillebror Skorpan, men omkom själv när han räddade sin bror.


Jonatan kom naturligtvis till Nangijala. Det fanns två dalar där och Jonatan hamnade i Körsbärsdalen. Den andra dalen, Törnrosdalen, hade blivit fylld med aggressiva och farliga figurer, som ville komma åt alla i Körsbärsdalen.


Det finns emellertid goda figurer också i Körsbärsdalen, bland annat Mattias, som Skorpan när han träffar honom, vill kalla sin farfar. Alla goda krafter försöker hjälpas åt för att förgöra det onda. 

Det var en riktigt påkostad föreställning och jag tyckte att skådespelarna spelade förträffligt. Jag hörde också vad de sa! Hörapparaten fungerade!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o


Snart är det dags för både flera konserter och pjäser. Konsten på Dunkers kulturhus ska jag också besöka. Det är ändå för väl att det går att kunna konsumera lite kultur!






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar