Det händer massor

Eftersom det var ett tag sedan jag skrev skulle man kunna tro att det inte har hänr något - men se det är fel! Det är precis tvärtom! Här händer det massor med saker!

Tisdagen den 27 var jag på Ordrupgaarden tillsammans med Annika S och Birgitta A-F.  Vi såg utställningen av Monet.

Naturligtvis fanns hans näckrosor med. Ett rum var t.o.m. gjort som en sjö med bro och näckrosor och man fick gärna gå där om man tog av sig skorna. Bilden ovan är dock en tavla.

Jag kommer att komplettera med en bild av mina kompisar när vi satt i den ljusa fina matsalen.

Här kommer bilden på Birgitta och Annika.


Onsdagen den 28 körde Lasse mig redan strax efter kl 6 på morgonen till Hamntorget för att jag skulle hinna med bussen som tog mig och 19 andra på en resa till Tyskland. Jag, som sekreterare i församlingsrådet, var medbjuden på en resa till Wittenberg och Eisenach, allt för att bli bättre bekant med de platser som Luther verkade på. Inför 500-årsjubileet av uppspikandet av de 95 teserna på Slottskyrkans port i Wittenberg har man verkligen rustat sig för att ta emot alla turister.

Här börjar guidningen i 2 timmar i Wittenberg av en mycket kunnig och vältalande engelskspråkig guide.

Utanför den här kyrkan hade man planterat ett träd från Libanon. En skulptur på taket var förfärlig, men de behöll den för att den skulle påminna om judeförföljelsen. 

Så här såg det ut inne i Slottskyrkan. Den var alldeles nyrenoverad och invigdes dagen efter att vi var där.

På hemvägen gjorde vi besök både i Celle och Lübeck. I Lübeck övernattade vi på Radison Blue, fick fantastiska rum och en frukost som räckte hela dagen.

I måndags kom Annika K-B och Hans på en kopp kaffe. De skulle vidare söderut, men passade på att hälsa på pappa Stig och så oss.

I tisdags kväll var det möte med HSV (Helsingborgs Symfonikers Vänner).

Vi fick lyssna på en mycket intressant föreläsning om kulturens betydelse av den här kunnige och intressante föreläsaren, Olof Lindqvist. Tänk vad hade betytt om vi hade fått behålla honom som chef för Dunkers kulturhus! Sic!

I onsdags lyssnade vi på Eva Helen Ulvros som talade på Museiföreningens lokalhistoriska föreläsningar om "Kvinnors röster - Livsöden från det moderna Sveriges framväxt. Det var två öden från den här delen av Sverige som var mycket olika varandra och just därför riktigt intressanta. 

Torsdagskvällen ägnade Lasse åt bridgen, men jag gick som vanligt till Konserthuset för att lyssna på HSO. Det mest spännande verket var Thomas Adés "Living Toys".  Han har själv beskrivit verket som ett barns tonsatta dröm om hjältedåd bland såväl änglar som jordiska varelser. Slagverkaren hade verkligen mycket att göra och jag gillade verket! Det var 17 musiker som hade slitit kolossalt en hel vecka för att lära sig verket berättade dirigenten Stefan Solyom i introduktionen som jag (som väl var) lyssnade på.

Fredagen började med Yin Yoga och slutade i lugn och ro hemma i soffan!

I lördags åkte Helena T, Siv och jag ner till Birgitta K för att prata gamla minnen och ventilera problemen i dagens kulturklimat i Helsingborg. Det var fantastiskt härligt att träffa den gamla ledningsgruppen igen. Tänk att vi jobbade tillsammans i så många år utan att vi var i närheten av de problem som finns i dag. Men så hade vi ju också en stark och driftig ordförande. Det var vi helt överens om. 

Eftersom det är Tacksägelsedag i dag var det kyrkokören som för andra söndagen i rad sjöng i Mariakyrkan. Det är ont om basar och tenorer, men de som finns är utmärkta så det fungerade ändå alldeles utmärkt. George Chittenden var som vanligt en härligt skicklig organist!

I dag har vi också sett och lyssnat på Wagners Tristan och Isolde från Metropolitan med Nina Stemme och Stuart Skelton i rollerna. Föreställningen varade i 5 timmar och 15 minuter. Det var svårt att tro när vi lämnade Röda Kvarn att vi hade suttit så länge, även om vi då och då tyckte att den kunde varit aningen kortare, i synnerhet i början.