Efter en underbar jul- och nyårshelg med barn, barnbarn och syskon med familjer blev det nu dags för vännerna. Jag har nog alltid vetat att vänner betyder mycket och den här veckan har jag verkligen fått det bekräftat.
Jag har bott hos Christina E vilket varit helt bekymmersfritt. Där kommer man och går som om det var hemma hos sig själv. Vi hade bland annat en häftig trettondagsafton tillsammans med Eva J.
Några av mina gamla arbetskamrater bjöd mig på lunch, först Birgitta K och sedan Rolf. Så härligt att få höra hur de har det och vad de har för tankar framöver.
Katarina och PeO har funnits med mig och stöttat mig på ett otroligt sätt ända sen i höstas och väl i Helsingborg finns det några till som jag vill omfamna för deras insats, Annika K och Hans B. De körde mig ut till Skäret efter ett häftigt snöoväder, utrustade med skyfflar och armkraft. Vilka vänner!
Att få träffa Karin och Allan igen var också en höjdare. Vi har ju känt varandra länge men kommit varandra närmare under senare år. Jag uppskattar dem verkligen! De har nyligen varit med om sitt livs äventyr som lyckligtvis slutade väl och de har nu åkt upp till Oslo för att få träffa alla sina sex barnbarn samtidigt.
Att få komma till Maisa är alltid härligt. Dels har hon förmåga att sprida lugn och värme omkring sig och dels får man alltid uppleva ett matbord som är en njutning. Den här gången lyckades hon dessutom samla åtta häftiga kvinnor som diskuterade och pratade med sådant engagemang och glädje att jag ett slag undrade om jag verkligen var i Sverige. Bodil, Elisabeth, Lisa, Mirjami och Birgitta kände jag redan innan, men Eva och Gabriella var nya och också spännande bekantskaper.
Under den här veckan har jag också återknutit kontakten med några vänner som jag inte sett på många år. Rosita hittade mig på Facebook och det resulterade i en trevlig kväll hemma hos henne tillsammans med Eva.
Nu är det två dagar kvar innan jag vänder kosan mot Las Palmas igen. Jag återkommer med vad som händer under de dagarna i nästa blogginlägg.
