Det är snart 25 år sedan Pianofestivalen i Helsingborg startade. Det började med enbart piano på Dunkers Kulturhus, men så småningom blev det också ett par konserter på Konserthuset tillsammans med Symfoniorkestern.
Den första konserten jag i år lyssnade på, var när Johannes Brahms porträtterades av Aristo Sham. Han varvade tre av Brahms sonater med både Bach och Chopin. Den här otroligt skicklige pianisten är 30 år gammal kommer från Hong Kong.
Nästa konsert började med Tre konsertetyder av Frans Liszt och avslutades med Symphonie fantastique av Hector Berlioz. Vid flygeln satt den ukrainske pianisten Vadym Kholodenko. Det var återigen en superstjärna vi fick lyssna på!
-----------------------
Den tredje konserten jag lyssnade på började också med Johannes Brahms. Det var den kanadensiska pianisten Elisabeth Pion som satt vid flygeln. Hon började med Brahms Tre intermezzi som tillhör hans sista verk. Vi fick sedan lyssna på verk av F Chopin, C Chaminade I Albeniz och så ett verk komponerat av henne själv. Konserten avslutades med M Ravels "Miroirs".
Jag var inte riktigt lika tagen av denna konserten.
En underbar konsert med både humor och skicklighet var jag på under lördagens eftermiddag. Konsertsalen på Dunkers Kulturhus var nästan alldeles full och det förstår jag. Det var en av våra mest folkkära och populära svenska pianister, Robert Wells. Han underhöll oss genom att berätta vad han varit med om och han spelade både klassisk musik som bland andra Chopin och dessutom pop och rockmusik. Det var inte utan att jag gick dansande ut från konserten!
------------------------
Pianofestivalens avslutning skedde på Konserthuset. Det blev först ett verk av Antonin Dvorak, Pianokvintett i A -dur. Vid flygeln satt den danske pianisten Gustav Piekut. Här fanns ingen stor orkester utan enbart fyra stråkmusiker ur Symfoniorkestern. Under pausen möblerades hela podiet om och nu fick hela orkestern plats. Flygeln lyftes också fram och det kom också en dirigent, Johannes Gustafsson, fram på podiet. Efter paus var det Johannes Brahms som gällde. Vi hade innan konserten fått lyssna på Per Nyrén när han berättade om verket som var Pianokonsert nr 2 i B dur. Det betydde att det blev en helt annan upplevelse att lyssna på verket. Pianisten Gustav Piekut var helt engagerad och konserten blev en av höjdpunkterna under festivalen.
--------------------------
Lite annat hann jag också med under veckan. Jag gick till Karantänen och såg den nya utställningen som bygger på verk av medlemmar i konstföreningen.
--------------------------
Jag försöker promenera 12- 15 000 steg varje dag. Häromdagen när jag gick upp till Kopparmölleplatsen, fick jag se hur blodboken, som jag alltid beundrat, nu såg ut. Redan förra året visade det sig att blodboken var död, och nu hade stammen sparats och dekorerats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar