Sommarkortet innebär en hel del fördelar. Det går att åka när som helst på dygnet och var som helst i hela Skåne. Jan-Olof, Gunnar och jag brukar åka tillsammans till några platser vi valt. Den här veckan blev det Ystad och Trelleborg. I Ystad började vi med Konstmuseet.
 |
Den nya utställningen, som vi hade läst om ar ganska underlig. Konstnären heter Jenny Kalilokulju och hennes utställning kallade hon "Livets långa näsa".
På andra våningen, där de ordinarie verken finns samlade, blev jag riktigt förtjust i ett rum som var fullt med figuriner. Det var Alexander Talléns verk.
Så småningom tog vi bussen till Trelleborg. Det blev en dryg timmes härlig resa med en underbar utsikt över havet.
I Trelleborg vandrade vi runt lite i de gator vi kände väl till. Vi passade också på att äta en bir mat och när det var gjort fotograferade vi oss vid paraplyerna.
Resan hem till Helsingborg blev inte alls så som vi hade tänkt oss. Vi tog tåget till Malmö och bytte där till ett Öresundståg som skulle ta oss till Helsingborg. Vi kom inte särskilt långt innan det blev stopp. Vi satt i Lund en hel timme och väntade på att få fortsätta färden. Det var något fel på signalsystemet - eller vad det nu var - mellan Kävlinge och Landskrona. När vi så småningom kom till Kävlinge fick vi vänta där en timme igen! Så småningom kunde tåget köra där pågatågen brukar köra. Teckomatorp, Gantofta, Ramlösa och slutligen var vi framme i Helsingborg.
o-o-o-o-o-o-o-o-o-o
På onsdagen fyllde Ingegerd 80 år. Det måste vi fira tyckte flera av oss. Det blev en biltur ut till Färingtofta i Ljungbyhed. Huset var fullt av barn och barnbarn. Vi fick också träffa barnbarnens mormor och morfar. Ingegärd hade bakat en härlig rabarberkaka.
o-o-o-o-o-o-o-o-o-o
Det var inte slut med födelsedagar den här veckan. Nu var det dags att åka ut till Aggarpsvägen i Munka-Ljungby. Netan fyllde 85 år. Vi blev över 20 vänner som kom hem till henne. Eftersom Netan hade fått besked om att det skulle komma flera vänner hade hon bullat upp rejält med kakor och tårtor. Det blev några timmars härliga pratstunder.
Helsingborgs museum och Blå Hallen i Höganäs har samarbetat kring en utställning om konst från Arild och de nordvästskånska landskapen. Jag gick till Dunkers Kulturhus på vernissagen. Det var otroligt många som kom för att lyssna på informationen och som sedan stod i kö för att se utställningen. Eftersom jag bor så nära kan jag se utställningen en annan dag, tänkte jag. Men! Vi blev ju informerade om att också Blå Hallen i Höganäs hade en utställning med samma tema. Jag bestämde mig för att ta bussen dit. Dit kom också Martin Schibli och föreståndaren för Blå Hallen, som informerat oss om verken vid vernissagen i Helsingborg. Nu fick vi veta att flera av verken här i Höganäs var privata, men hade lånats ut till Blå Hallen inför den här utställningen. Härligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar