Tio dagar i Las Palmas de Gran Canaria

 Jag påbörjar nu min berättelse om vad jag gjorde i Las Palmas några dagar i december.

Jag började min promenad mot Alfredo Kraus. Det var 17-18 grader på morgonen och lite moln fanns också på himlen. Julgranen var givetvis på plats. 

På vägen tillbaka från Konserthuset Alfredo Kraus fotograferade jag de här graffitimålningarna. De är alltid så fina.

Naturligtvis hade jag bråttom att komma till platsen där jag bodde i början på 2000-talet, för där fanns ju årets julkrubba i sand. På sista bilden kan man se fönstren i den lägenhet där jag bodde. 

Den här första dagen gick jag drygt 25 000 steg. Gissa om jag var helnöjd!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Väldigt trevligt var det också att träffa Märta och Anita. Vi hade en hel del gamla minnen att prata om.

Märta valde som vanligt den japanska och koreanska restaurangen. Det blev en härlig sallad med lax, räkor och annat gott. Det blev vitt vin den här gången. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

På Marias födelsedag samlades hela familjen för att äta och dricka gott. Här fanns Marias bröder, både Patrik och Tomas, med sina familjer. Eva, som passade dem när de var små, fanns förstås också med!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Jag fortsatte förstås att promenera varje dag. När jag närmade mig halvön Isleta var det flera spännande vyer att fotografera. Mannen som sitter och fiskar nere i ravinen på sista bilden är kanske lite svår att upptäcka.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Jag promenerade förstås också på kvällarna. Det var verkligen gott om glittrande dekorationer.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

En kväll promenerade vi bort till Alfredo Kraus för att se West Side Story. Det blev en häftig konsert med en jättestor kör. Kören stod t.o.m. uppe på läktaren på båda sidor om scenen. Orkestern var också stor med massor av pukor och andra slaginstrument. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

På luciadagen kunde vi se svenska skolans luciatåg i engelska kyrkan. Kyrkan var alldeles fullsatt och för att alla skulle förstå det som lästes, läste en av deltagarna texten på  svenska och den andra på spanska.

Jag satt inte så bra så att jag kunde fotografera hela luciatåget på ett bra sätt, men de små tärnorna hann jag ta en bild på innan luciatåget började. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Läslustan firade 20-årsjubileum med en underbart god lunch på Deliciosa Marta. Det var en delikatessrestaurang dit man inte kom in om man inte hade beställt bord, men det hade förstås Katalina.

Det var verkligen härligt att få en god pratstund med alla läslustor. De berättade att de fortsätter att träffas ungefär en gång varje månad. Trevligt! Jag fattar inte att det redan gått 20 år sedan vi sågs första gången hemma hos mig i lägenheten på Sagasta 50, som gatan hette då. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Gunilla och Eva ville gärna se tomtarna när de skulle försöka surfa på vattnet nere vid Konserthuset. Tyvärr var det lågvatten, så det gick inte helt lätt för dem att hitta bra vågor att komma upp på.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Lolita Pluma måste förstås också finnas med i minnena.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Dagen innan jag åkte hem, bjöd jag på en lunch. Det blev lite av varje, både förrätter, varmrätter och en dessert att dela. Det var vi fyra som bodde i Gunillas lägenhet. Jag fick som vanligt rummet med världens bästa säng. Mörkt, lugnt och stilla. Kanonbra!

Den 20 december åkte jag med SAS till Köpenhamn. Där fanns min älskade son Johan och hämtade mig. Har jag det bra? Det kan inte bli bättre!