Mycket kärt släktbesök och en härlig Pianofestival

 

Kerstin och Tomas kom på besök för att lyssna på Pianofestivalen. Det blev också några härliga promenader och inte minst härliga samtal. Här är det Öresund som ligger framför ögonen. Vi skulle kolla hur lång tid det tog att gå från Dunkers Kulturhus och Pianofestivalen till Sillen&Makrillen, där vi skulle äta middag efter konserten.

På vägen tillbaka gick vi förbi en viss ateljé. "Förbi" var fel ord. Konstnären, PeO, kom ut och hejdade oss. Det var många minnen som ramlade över oss, framför allt för Kerstin, som var med oss i Konserthuskören till Leningrad, som S:t Petersburg hette på den tiden. Tomas passade på att ta en bild.

Sillen&Makrillen var som sagt målet efter en av konserterna. Vi var framme vid restaurangen strax före 21:30 och det var alldeles fullt med gäster! Kerstin hade som väl var beställt ett bord. 

Det blev som vanligt en fiskrätt till mig. Bergtunga med kantareller. Suveränt god. Kötträtten som Kerstin och Tomas valde fanns inte på menyn utan var uppsatt på en skylt vid entrén. Den var inte helt okej. Alldeles för mycket kött och få grönsaker. 

Så var det dags att berätta lite om pianofestivalen. Vi började med att gå till Dunkers Kulturhus där  Piotr Anderszewski från Polen var pianisten som spelade. Det blev en intressant konsert med Bach, Bartók, von Webern och Beethoven på programmet. Lite förbluffade blev vi över att han inte gjorde någon paus mellan von Weberns verk - Variationer för piano opus 27 och Beethovens pianosonat nr 31. Det fanns de som tyckte att detta var smart. Det tyckte inte vi!

Konserthuset med Symfoniorkestern var också engagerade i årets festival. Under fredagen gick vi till Konserthuset och lyssnade på lunchmusiken. Det var verkligen en härlig lunchkonsert där tre unga skickliga pianister och fyra unga dirigenter bjöd på musik av Chopin, Mendelssohn och Prokofjev.

Under festivalens andra kväll spelade den skicklige pianisten Benjamin Grosvenor dagens pianokonsert. Han räknas bland de främsta engelska pianisterna, enbart drygt 30 år gammal! Vi fick lyssna till Chopin, Liszt och Ravel. Enligt min mening en av de bästa kvällskonserterna. 

Kerstin och Tomas var tvungna att åka hem under lördagens förmiddag, så jag fick nu gå själv, för att lyssna till resten av musiken vid Pianofestivalen. 

Konserten under lördagskvällen var också härlig att lyssna till.  Yeol Eum Son från Sydkorea spelade otroligt virtuos musik. Det var enbart kompositören Janácek som jag kände igen namnet på.

Lunchmusiken under söndagen var fantastisk. Det var framför allt den här unge 15-årige killen, Ryan Wang, som imponerade. Han spelade Chopin på ett så otroligt fantastiskt sätt, vilket alla i publiken konstaterade att de aldrig hört tidigare.

Efter kvällskonserten under söndagen blev några av oss bjudna på en eftersits på Markelius. Alla unga lunchmusikanterna var medbjudna och gissa vem som alla önskade skulle spela för oss. Jo, Ryan Wang förstås. Det gäller att lägga hans namn på minnet. Han kommer att bli, om han inte redan är det, världsberömd.