Det händer en hel del - och så är det höst!

 

Teaterlokalen i Dunkers kulturhus var alldeles fullsatt flera dagar den här veckan. Det började med att  Martin Svensson stod på scenen. Han berättade att han nu var gammal. När han kom till vårdcentralen presenterade man honom som en 63-årig gammal man. Det var hela tiden humor med i bilden när han berättade om sina sjukdomar och mediciner,  och publiken - som till största delen bestod av äldre människor - tjöt av skratt. 

Vi kunde också lyssna till sång och musik. Claes Nilsson spelade härligt på flera olika stränginstrument. Det blev en riktigt lyckad kväll.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Så fick jag besök av sonen och vi bestämde oss för att gå till Diplomat för att äta en bit. Vi hade inte beställt bord, men tack vare Johan gick det ju utmärkt att få ett bord i alla fall. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

I lördags tog jag tåget till Ängelholm för att kunna lyssna på Fabiola Ionita, när hon spelade i Ängelholms kyrka klockan 12:00. Hon spelade J S Bachs Preludium & Fuga i giss moll, W A Mozarts Pianosonat nr 14 i c -moll, F Chopins Ballad i f moll och A Skrjabins Pianosonat nr 2 i giss moll. Fabiola hade skrivit en fantastisk beskrivning av verken i programmet. Det var tur att jag var där i god tid, så att jag kunde läsa om alla verken, som hon hade beskrivit så intressant. Spelade skickligt gjorde hon också!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

På kvällen gick jag till Mariakyrkan för att lyssna på Helsingborgs Kammarkör, som fyllde 40 år. De sjöng 11 olika verk innan de släppte fram orkestern för at tillsammans med den framföra Lars-Erik Larssons Förklädd Gud. Alla som hade varit med i kören fick vara med och sjunga Förklädd Gud. Jag missade tyvärr den inbjudan. 

Efter konserten var det fest för alla körmedlemmar. Även vi som varit med i kören tidigare fick vara med på festen. Det blev ganska många som vandrade upp på andra våningen på Madame Moustache. Det var riktigt trevligt att få träffa och prata med flera av mina vänner 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Efter söndagens gudstjänst i Mariakyrkan, där vi i Mariakören sjöng, åkte jag tillsammans med Jan, Monica, Inger och Elisabeth till Pumphuset i Landskrona. Vi skulle se Siw Malmkvists utställning där. 

Det var verkligen överraskande att se hennes konst. Siw kände jag ju enbart till som sångerska och också skådespelerska. Intressant!

 

I Pumphuset låg också ett museum. Det handlade mycket om båtar och annat som hörde till havet. 

Så småningom blev vi ju lite törstiga och åkte iväg till Landskrona Citadell för att få dricka lite kaffe och äta en kaka. Elisabeth tog förstås en räkmacka.

Efter Citadellet for vi in i Landskrona Centrum, till det hus där Ingers pappa hade fötts. Där avslutades precis nu en konstutställning. Jag blev väldigt förtjust i skulpturerna som Helle Rask Crawford hade gjort. Tyvärr hade man redan börjat plocka ner utställningen, men jag fick ändå ta de här bilderna.

Nu finns också Ellen med på bilden.

 

När jag berättade att jag ätit lunch tillsammans med Ellen och hennes pojkvän David lade jag in en stor bild av dem från restaurangen. När jag i dag gick in på min Ipad fick jag se att bilden enbart visade David. Nu har jag minskat ner bilden så att båda syns. Det var ju meningen! Nu lärde jag mig i alla fall något.  

En underbar höstvecka

 

Det blev en underbar vecka, trots att vädret skiftade från solsken och värme till regn och rusk. När jag tar en och annan "tura" över Öresund är det alltid härligt att njuta av havsvattnet. Här närmar vi oss Helsingör. Det ska bli spännande att se hur det ser ut när byggnadsställningarna på det här tornet är borta.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Den naturskyddade bokskogen mitt i Skåne fick jag också njuta av den här veckan. Jan-Olof körde ner till sina hemtrakter där han vuxit upp, gått i skola, konfirmerats med mera, och jag fick följa med.

Förutom den vackra naturen och de samhällen där Jan-Olof växte upp, körde han också upp till alla vackra slott i området. Vi fick se Häckeberga, Trollenäs, V Tropp ladugård och Björnstorp. Jag gissar att det är bilder på dessa som jag tog från bilen. Jag klarade inte av att ta bilder på alla.

I det här huset bodde Jan-Olofs föräldrar. Det ligger i Genarp.

Vi avslutade vår vistelse i Runehäll, Rolfsberga nära Höör hos Jan-Olofs bror Anders och hans svägerska Gull. Där blev vi bjudna på kaffe och en härlig äppelkaka. Äpplen i en kasse fick jag också att ta med mig hem. Toppen! Vädret var strålande under hela vår vistelse, men på hemvägen kom regnet. Det hade trots det verkligen varit en härlig utflykt. Toppen!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Helsingborgs Konstförening visar ljust nu bilder på ansikten i sin lokal Karantänen. Den här bilden sitter på affischen till utställningen. Det är en akryl på duk målad av av Anders Holmquist och heter "I blåsväder".

Ett annat verk, som jag blev förtjust i var detta, som är ett självporträtt målad av min tidigare kollega Margaretha Granvik. 

Detta verk, som heter Blicken, är ett collage på plexiglas målad med olja av konstnären Berit Fradera.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Att komma ihåg att ta upp kameran vid rätt tillfälle är inte min starka sida. Med den här bilden kan jag i alla fall berätta att jag var bjuden på en underbart härlig ärtsoppa hemma hos Mette och Bosse i veckan. Jag tror aldrig jag ätit en så god ärtsoppa. Det var nästa mer en gryta än en soppa och den innehöll massor av underbart goda saker, inte enbart gula ärtor! Vi var som synes åtta stycken runt matbordet. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

En av veckans höjdpunkter var att träffa Ellen och hennes pojkvän David. Vi åt en lunch på Olssons Skafferi mitt emot Mariakyrkan och efter lunchen gick vi hem till mig för att David skulle få se min lägenhet. Det blev en riktigt härlig träff! Jag vill se dem snart igen! Härligare ungdomar finns inte!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

På kvällen var det dags att gå till Lillan på Stadsteatern för att se pjäsen Gränsland. Det var ett relationsdrama både mellan ungdomar och vuxna. Det speglade ganska väl hur komplicerat det är att vara lite annorlunda. Till exempel att vara invandrare, att ha en sjukdom, eller att vara annorlunda på något sätt. Intoleransen och det mänskliga lidandet har dessvärre ökat i vårt land. Intressant pjäs! Han som spelade huvudrollen, Sakib Zabbar var fantastiskt bra. Jag hörde vartenda ord han sa!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Lördagens konsert på Konserthuset var riktigt spektakulär. HSO gästades då av hornisten Felix Klieser som spelade Mozarts hornkonsert.  Felix föddes utan armar och därför manövrerar han valthornets ventiler med sin vänstra fot. Det går knappast att tro att det är sant, men det gick väldigt bra att se att det verkligen var hans vänstra ben och fot som nådde upp till ventilerna på valthornet. Dessutom spelade han fantastiskt bra.  Dirigerade gjorde den unga tjejen Nil Venditti (29 år!) Hon imponerade verkligen också!

Innan konserten kom Per och Marie G Hasselberg hem till mig på ett glas vin och lite snack. Kul!

En vecka full med aktiviteter

 

På måndagskvällarna repeterar Mariakören. Just nu repeterar vi Brittens "A Ceremony of Carols". Det verket ska vi framföra i Mariakyrkan den 22 december. Vi är några stycken som framfört verket tidigare, så det kommer nog inte att bli så svårt. Vi saknar förstås tenorer. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Tisdagen började tidigt! Klockan 08:00 skulle jag vara hos ögonläkaren på kliniken Capio. Nu var det dags att ta bort den grå starren på mitt vänstra öga. Jag ska nu i tre veckor droppa två olika droppar i det opererade ögat, tre gånger om dagen. Det gjorde jag ju med det högra ögat också, så det kommer att gå bättre den här gången, tror jag.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Krogen "Redimat" har varit stängd en tid, men tisdagen den 1 oktober öppnade de igen. Jag gick dit och provade deras fiskrätt. Helt okej, men jag saknade det salladsbord, som fanns där tidigare. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Föreningen Norden hade på tisdagseftermiddagen ett möte på Ringstorpsgården. Då berättade konstnären Lena Cronström om det uppdrag hon fått av Nobelstiftelsen att måla akvareller, som handlade om pristagarna och deras verksamhet.  Vi fick se på många av akvarellerna. Tyvärr satt jag för långt bak för att kunna fotografera dem. Intressant var det också att lyssna på hur man väljer konstnärerna och deras samtal med pristagarna.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

I onsdags tog Annika B med mig till Väsby, där vi sjöng i den här kören Old Singers. Det är min "gamla" elev, Helena Morath, som leder kören. Det är flera "gamla" sångare från Konserthuskören som är med i den här kören nu. Trevligt!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Museiföreningens lokalhistoriska föredrag handlade den här gången om helsingborgarnas liv och känslor under andra världskriget. Det var Conny Palmkvist som berättade om innehållet i två av sina böcker, som handlade om den här tiden. "Den som inte saknar dig" och "Räkna de lyckliga stunderna blott" var böckerna han talade om. Det är otroligt mycket jag inte vet om den här tiden. Jag minns bara de svarta rullgardinerna vi hade hemma. Jag kommer nog att skaffa åtminstone en av de här böckerna. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Den här trion, Charlotta Weber Widerström på cello, Julia Sigova på pianot och Anton Lasine på violin bjöd på en härlig konsert på Dunkers kulturhus i torsdags kväll. Det var förstås Helsingborgs  Kammarmusikförening, som hade engagerat dem. Vi fick lyssna på Beethovens Violinsonat nr 9 och Brahms Pianotrio i B dur. De började med en Gavott av Frank Bridge. Spännande! Det var skickliga musiker, som fick publikens stående applåder som tack. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Det går inte att tro att det är den 4 oktober. Det är sol, ingen blåst och flera som badar vid Järnvägsmännens bryggor. 

 

Oslopiren har inte kommit så mycket längre än så här. Jag tar i alla fall den här promenaden då och då för att kolla läget.

På vägen tillbaka från Oslopiren finns det en hel del vackra saker att titta på. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

På fredagskvällen var körerna i Helsingborg inbjudna att sjunga i Mariakyrkan. Det här häftet berättade om alla körer som finns både för barn och vuxna, vilka som är körledare samt var och när de repeterar. Jag lyssnade en stund på en flickkör och sedan på Vox Mariae. I programmet stod det att man skulle hålla på till efter klockan 22, men jag gick redan vid åttatiden. Det var ingen stor publik.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Konsertsalen på Dunkers kulturhus var fullsatt i lördags när Bert Sundström intervjuades av Cecilia Nebel. Eftersom jag  var sent ute, fick jag en biljett längst bak i salongen. Bilden blev inte så bra, men jag kunde höra alldeles utmärkt. Jättebra, för det var verkligen ett intressant samtal med allt vad Bert hade varit med om i Ryssland, Ukraina och andra länder. Cecilia var också verkligen en skicklig samtalsledare.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

På söndagen tog jag tåget till Malmö. Efter en jättegod lunch på konstmuseet "Smak" gick jag till Malmö Opera för att se Joyride. Här var det också fullsatt salong. Det förstår jag. Både storyn som de gjort kring Roxettes musik och alla låtar som de sjöng och dansade till var underbart!