Körsång, Symfoniorkester och födelsedagsfest

 

Veckan började med att vi fick sjunga i körerna igen! Så underbart! Jag dansade hem efter repetitionen!

I onsdags kunde jag lyssna till Symfoniorkestern som under ledning av Pets Popelka presenterade och spelade Béla Bartóks Konsert för orkester. Der var ganska intressant att lyssna på dirigentens berättelse både om Béla Bartók och hans verk. Sedan fick vi lyssna på hela verket. Tempot var otroligt snabbt. Det är tur att HSO har så virtuosa musiker!

Torsdagskonserten hade givetvis Béla Bartóks konsert som avslutning efter paus. Före paus fick vi lyssna på två intressanta verk. Det började med Igor Stravinskijs Symfoni för blåsare. Det är sällan det sitter enbart blåsare på podiet, men som tur är spelas det då och då verk för enbart blåsare. Med de otroligt skickliga blåsare vi har, kunde det ske lite oftare. Som andra nummer före paus fick vi lyssna på ett alldeles nyskrivet verk. Det blev ett möte mellan den svenska tonsättaren Tebogo Monnakgotla och den madagaskiska poeten Jean-Joseph Rabearivelos. Verket hade namnet Un clin d´oel. Solist var den unge grabben på bilden Luthando Qave. Jag vill gärna höra det här verket fler gånger!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Så var det dags att fira mitt underbara barnbarn Ellen, som fyllde 17 år i lördags. Vilket kalas det blev!

Först fick vi lite bubbel som mamma Marie häller upp till de gäster som så önskade.

Lite tilltugg var det förstås också.

Pappa Johan var givetvis på terrassen och grillade en härlig vegetarisk rätt. 

Kycklinglår fanns det också för de som inte nöjde sig med enbart det vegetariska.

Så kommer det lite bilder på alla som kom för att uppvakta Ellen.

Jag fick inte med riktigt alla. Det fattas till exempel några av grabbarna. Trevligt var det att få träffa alla igen efter all instängdhet på grund av pandemin. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Till slut kan jag inte låta bli att visa de tulpaner jag fick den 6 februari som avtackning från Församlingsrådet. De har alltså stått i 14 dagar, och ser fortfarande så här härliga ut. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Eftersom jag promenerade ut till Laröd i går blev det drygt 22 000 steg under gårdagen! I dag lär det inte bli så många. Det blåser - stormar - och regnar!

 

En alldeles vit vecka

 Trots att alla restriktioner slopades under den här veckan, hände det nästan ingenting. Allting var vitt, vitt vitt i min almanacka! Inte riktigt förstås.

I måndags hade jag tid hos tandläkaren, egentligen Claes tandhygienist,  för att fixa det som inte var bra. Men! Både hygienisten och Claes uttryckte sin förundran över att alla tänder var så vita och välvårdade. Ingenting behövde göras. Jag behövde inte ens öppna plånboken!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

I onsdags var jag hos Jenny och fick massage. Jätteskönt som vanligt, men jag missade lunchmusiken i Mariakyrkan.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Promenerar gör jag precis som vanligt. På promenadvägen har det satts upp en ny skulptur. Det är ett minnesmärke över Raul Wallenberg. Här sitter skulptörerna Ulla och Gustav Kraitz  när skulpturen invigdes på Förintelsens dag den 27 januari.

Så här blev min bild när jag tog fram kameran häromdagen. Inte helt lyckad......

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o 

Som sagt, en ganska vit vecka!

En härlig början på februari månad

 

Först vill jag visa de bilder jag tog efter den häftiga stormen vi drabbades av i slutet av januari. Ute vid Pålsjöbaden lyckades jag att ta några bilder och när jag vände hemåt och passerade Gröningen måste jag ju ta en bild på promenadstigen i mitten på Gröningen, som normalt är skön att gå på. Nu var den helt fylld med havsvatten!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

 Ibland blir jag överraskad och blir hämtad av goda vänner för att äta lunch på något trevligt ställe. Den här gången gick färden till Höganäs Hamnkrog. Tyvärr blev det ingen bild på hamnen som krogen ligger vid. Det var annat som fångade intresset.

Salladsbaren var suverän! Här fanns allt! Det kändes nästan som om varmrätten skulle vara överflödig.

Det här började jag med i alla fall. Sedan fick vi en sagolikt god mör entrecôte med härliga tillbehör. Foto? Glömde jag förstås.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Helsingborgs Symfoniorkester har tagit bort söndagskonserterna och ersatt dem med lördagskonserter. 

I lördags var det ett ganska häftigt program. De började med den fjärde satsen av Colin Rileys svit "Earth voices". Verket är specialskrivet för HSO och den fjärde satsen uruppfördes i lördags. Sedan följde Haydens Symfoni nr 101 som ofta kallas "Klocksymfonin". Båda dessa verk är inspirerade av resor med tåg läste jag i programbladet.

Konserten avslutades med Wilhelm Stenhammars Pianokonsert nr 2. Vilken avslutning! Egentligen skulle den spelats förra året då HSO skulle fira Stenhammars 150-årsdag, men pandemin satte stopp för det. Nu blev det möjligt i år i stället. Ett bättre firande än det Peter Jablonski svarade för är det svårt att tänka sig.  Han spelade både känsligt och kraftfullt. HSO var inte sämre. Vilken fantastisk orkester vi har i Helsingborg! Det blev förstås ett extranummer. Peter Jablonski bjöd på ett oerhört virtuost stycke, Grazyna Bacewiez Toccata. Hjälp vilken fingerfärdighet han har den här fantastiske pianisten!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Eftersom jag har avsagt mig uppdraget i Maria församlingsråd avtackades jag i söndags. Christian, som är församlingsrådets ordförande, höll ett riktigt fint tal till mig och överlämnade en träskulptur av Maria med Jesusbarnet och en stor bukett tulpaner. 

Det är verkligen en riktigt fin skulptur, som är gjord i trä ifrån Betlehem! 

Musik, musik och teater. Vilken vecka!

I onsdags var det AfterWork på Konserthuset. Dirigenten David Niemann informerade om verket som spelades, Johannes Brahms Symfoni nr 2. Han delade först upp verket i bitar och berättade om varje del och orkestern spelade den del han hade berättat om. Både dirigenten och publiken sjöng också några kända melodier som kunde anknyta till Brahms verk. Mycket trevligt! När hela verket hade uppförts i ett sammanhang var publiken helt entusiastisk, reste på sig och applåderade in dirigenten flera gånger.  

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Torsdagskonserten, som hade samma dirigent som under onsdagen, bjöd på en intressant inledning. Först spelades Colin Rileys verk "Earth Voices" sats III och därefter följde Andrea Tarrodis cellokonsert "Highlands". Solist var Jakob Koranyi. Det var inte en helt lättlyssnad början. Som extranummer bjöd solisten på Bach. Det uppskattades! Efter paus blev det även under torsdagskonserten Johannes Brahms Symfoni nr 2. Härlig avslutning!

o-o-o-o-o-o-o-o-o

I fredags var det så dags att besöka Stadsteatern. Johan, Ellen och jag såg Bröderna Lejonhjärta. Johan hade både läst boken och sett filmen. Ellen hade läst boken, men jag hade varken läst boken eller sett filmen. Nu har jag köpt boken så att jag kan jämföra det som gavs på Stadsteatern och det som Astrid Lindgren skrev. Det började i alla fall med att vi fick veta att lillebror Skorpan skulle dö. Storebror berättar då att han kommer att hamna i en underbar värld som heter Nangijala. Ganska snart får vi se att huset, som de båda bröderna bodde i, brann ner. Den äldre brodern Jonatan räddade då lillebror Skorpan, men omkom själv när han räddade sin bror.

Jonatan kom naturligtvis till Nangijala. Det fanns två dalar där och Jonatan hamnade i Körsbärsdalen. Den andra dalen, Törnrosdalen, hade blivit fylld med aggressiva och farliga figurer, som ville komma åt alla i Körsbärsdalen.

Det finns emellertid goda figurer också i Körsbärsdalen, bland annat Mattias, som Skorpan när han träffar honom, vill kalla sin farfar. Alla goda krafter försöker hjälpas åt för att förgöra det onda. 

Det var en riktigt påkostad föreställning och jag tyckte att skådespelarna spelade förträffligt. Jag hörde också vad de sa! Hörapparaten fungerade!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Snart är det dags för både flera konserter och pjäser. Konsten på Dunkers kulturhus ska jag också besöka. Det är ändå för väl att det går att kunna konsumera lite kultur!

Nu kan jag berätta flera trevliga händelser

 

Min älskade son Johan fyllde 48 år häromdagen! Tänk att det är så länge sedan han föddes på BB här i Helsingborg! Det är knappt att jag kan tro att han ska fylla 50 om två år! Puh!

 

Själva födelsedagen firade han med en fantastisk frukost hemma i bostaden i Laröd och på kvällen åkte han med Marie och flera kompisar med Sundsbussarna och firade rejält. Dagen efter blev det min tur och vi träffades på Regio. Här åt vi en härlig lunch, Johan, Marie, Ellen och jag.

Den här parmesanpanerade kycklingen är supergod! Det är polentakaka med riven parmesan som ligger bredvid. Marie påminde mig om att fotografera som tur var. Ett glas rödvin blev det också.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Ibland, när det inte blåser för mycket, och när solen skiner, promenerar jag längs med Gröningen och ut mot Sofiero. Den här dagen var det ljuvligt väder även om temperaturen bara var strax över 0 grader. Kanske är det lätt att bli extra glad över sol och någorlunda fritt från blåst när dagen innan varit förfärlig. Jag kunde förstås inte låta bli att ta ett foto på den här modiga tjejen. Ingen bastu! Bara ner i vattnet på en simtur. Så härligt det såg ut!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Det är fler som gillar havsvattnet, till exempel vid Mölle. Här är det Odd som ligger på knä framför Tamanique och ber om hennes hand! Hon svarade förstås ja! 

Det var kanske inte någon överraskning precis, men vi blev ändå glada när vi fick höra vad som hänt.

Dagen efter fick vi besök av de lyckliga tu. Nu är snart besöket här hemma i Sverige slut. Det blir först en resa till Göteborg, sedan München och slutligen Kapstaden. De lovade i alla fall att de ska försöka komma hem till Sverige igen i sommar.

Mamma Katarina var förstås också med. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Lunchmusiken i Mariakyrkan missar jag inte så gärna. Den här onsdagen var det ingen elektricitet påkopplad. En kyrkorgel kräver numera elektrisk ström, så Nils Tykesson fick spela på flygeln med stearinljus i bakgrunden som lyste upp notbladen. Det var riktigt stämningsfullt. 

Det händer lite, trots att mycket är inställt

 

I måndags hade min klubb i  Rotary ett möte på Röda Kvarn. Intressant! De kommer att bygga om biografen en smula och se till att det finns möjlighet till både mat och vin. Filmer kommer att visas alla veckans sju dagar. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Så var det dags att fira Lasses 89-årsdag. På kvällen fick vi besök av Katarina, Odd och Tamanique. Odd hade fixat en fantastiskt fin smörgåstårta. Här ser han till att morfar får den första biten.

 

En tårtbit blev det också. Denna hade jag hämtat hem från Fahlmans. Smaskens också den. Tyvärr glömde jag alldeles bort att fotografera så jag har ingen bild på varesig Katarina eller Tamanique.

Redan på förmiddagen dök Lena upp tillsammans med den här fina lilla hunden. Det var förstås Lena som fotograferade. Lena hade jättefina, goda pannkakor, sylt och vispgrädde med sig. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Promenader har det förstås blivit både till Pålsjöbaden, Parapetenpiren och Oslo/Pixlapiren.

Däremot är både konserter med Symfoniorkestern, möten med Konstföreningen och dessvärre alla körrepetitioner inställda. Det vi kan hoppas på är februari.

Flera fester

 

Dagen efter släktmiddagen var det fest igen. Den här gången var det sångarvännerna från framför allt Konserthuskören som samlades hemma hos Gunnel. Här sitter Ulf, Tina och Gull-Britt.

Vi lyssnar på Pelle när han konserterar på flygeln för oss. Tyvärr var jag inte så kvick med kameran. Det var annat som tog min uppmärksamhet. 

Bland flera olika tävlingar där vi satt i par, kom den här, där det gällde att försöka komma fram till vilken mat som de här namnens bokstäver visade. Ingen klarade det fullt ut utom Inger - när hon hade kommit hem frampå nattkröken. 

Siv Gadrack = svagdricka

Signar Prisma = marsipangris

Lasse Dartböld = rödbetssallad

Martin Grocefo = citronfromage 

Lasse Pryt = pressylta

Tor Siback = ostbricka

Ett annat inslag var att vi fick höra hela Viktor Rydbergs tomten läsas upp utantill av Anna-Christin Martinsson. Hon var dessutom utklädd till en tomte som såg ut som de tomtar som Viktor Rydberg beskrev! Häftigt!

Jag hade inga hörlurar på mig, men jag tror inte det hade haft någon betydelse. Vi lyssnade på varandra otroligt bra. Det måste man förstås när man är så många som vi var. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Så var det nyårsafton. Jag tänkte att den här gången skulle jag köpa en hummer som var kokt och färdig. Bara att plocka ur.

Det gjorde jag också. i den stora skålen ligger alla skalen och köttet som jag plockade ur skalen ligger på de båda tallrikarna. Det blev förstås champagne också. Är det nyårsafton så är det!