Chorus Amici

Söndagen den 10 april framför Chorus Amici Dvoraks Stabat Mater i Mariakyrkan kl 19. I lördags hade vi en långrepetition och det kändes riktigt fint. På fotot ser man att Beniko Nakajima sitter vid flygeln och det är förstås Pelle som dirigerar. Det är ett ganska häftigt verk och jag ser i mina noter att senast jag sjöng det var torsdagen den 20 mars 1975 med Helsingborgs Konserthuskör i Helsingborgs Konserthus.

Här jobbas det

Nu är Billy bokhyllorna ihopsatta, lampan, både den med glödlampor och den som ska ha stearinljus på plats. Tapeterna är uppe och flera lampor inköpta. Johan och Johhny ser till att jag nog ska ha kommit i ordning till påsk i alla fall.

Vilken dag!

Jag tog det lugnt i morse. Plockade i ordning mina receptsamlingar och böcker, försökte få ordning på vad som skulle ligga var i garderoben, flyttade hyllor fram och tillbaka tills jag insåg att det var dags att klä om för besöket i Kvidinge hos Christina och Pelle.

Det började med att jag blev bjuden på en härlig lunch.Solen strålade och lockade sedan ut oss på en promenad på Linnés väg. Det blev en verkligt upplevelserik vandring.

Efter ett tag såg vi ett hundratal hjortar som med sin mörka färg smälte väl in i naturen. Pelle som är suverän på fåglar upptäckte plötsligt två tranor. Vi fick också se dem lyfta. Det är inte utan att man undrar hur det går till att så stora tunga fåglar kan röra sig så elegant, lyfta och sväva över fälten. Några lärkor hörde vi sjunga, men vi kunde inte se dem. På vägen tillbaka kunde vi också stifta bekantskap med en handfull vildsvin i olika storlekar. Dessa fanns dock inte i vilt tillstånd utan levde tillsammans med några helt vanliga grisar i en inhägnad. Väl tillbaka hemma igen upptäckte Pelle staren som nu kommit till sitt gamla vanliga träd på tomten.

På kvällen var det dags för Mozarts Requiem med Konserthuskören och HSO. Där stötte jag ihop med flera av mina tidigare kollegor och vänner. Det blev många härliga kramar!

En verkligt härlig överraskning väntade mig när jag kom hem. Redan i hallen fanns nya underbart vackra gardiner uppsatta och i fönstret stod Raus stenkärlspjäser vackert placerade. Gardinstången i sovrummet var också uppsatt. Det var givetvis Marie och Johan som varit framme. Som sagt, vilken dag!

Katarina

Hon är varken man eller gammal, kutryggig eller disträ och hon har kam. Detta är annars, fick vi veta i går, definitionen som barn har gjort på vad en professor är för en figur. Nej Katarina är både kvinna, rakryggad, välstrukturerad, kunnig, effektiv, stilig, begåvad, god pedagog etc. etc. men framför allt är hon en fantastisk hustru och en underbar mor.
Superlativen haglade förstås vid hennes fest för vänner och kollegor för att fira hennes utnämning till professor. Och jag som hade ansträngt mig så för att göra en snygg ögonmakeup! Det var svårt att inte fälla både en och två tårar! Vilken fest! Det är hon värd denna superduktiga och genomtrevliga människa!
På bilden ser vi henne visa upp en av presenterna, en gåva till Action Aids arbete för utbildning av flickor och kvinnor i världen. Tenoren Stefan Dahlberg hade henne till bordet och sjöng givetvis tacktalet.

I dag bär det av till Kvidinge för lunch och i kväll ska vi lyssna på Konserthuskören och Symfoniorkestern som framför Mozarts Requiem.

Hur det går med uppackningen av lådorna? Jodå, jag tar en i sänder. På tisdag kommer bokhyllorna från IKEA. Då är det "bara" ihopsättningen av dem som ska till innan jag kan tömma fler lådor. Jag har en fanatstik hjälp av Johan och Marie. I går var Marie och Ellen med mig och handlade bokhyllor, gardiner, överkast m.m. Johan tapetserar och sätter upp gardiner m.m. Visst är jag lyckligt lottad!

Flytten

Varje gång jag på senare år har flyttat har jag sagt att det här var sista gången. Det säger jag inte längre! Men fy vad jobbigt det är! Ändå har jag det otroligt bra med alla som hjälper mig. I går gick flyttlasset från Skäret. Johnny kom ut och hjälpte mig städa förrådet med trädgårdsredskap och diverse annat. Det såg förfärligt ut, men när han var klar kunde jag bara konstatera att det aldrig varit så fint! Både Johnny och Gun hjälpte mig sedan på den nya adressen och nu är 30 lådor uppackade och det är bara resten kvar. Ett rum kan jag väl säga är klart, det inglasade uterummet. Se bild. Hujeda mig! Det är mycket kvar att göra. Badkaret bar Johan och Roland ut i söndags och i dag ska jag köpa tapeter som Johan ska hjälpa mig att sätta upp i gästrummet. Det måste ju vara fint tills Gunilla kommer. Sedan är det bara lite bokhyllor, hurtsar, klädhängare, lampor etc etc som ska inhandlas.
Som tur är har jag annat för mig också. I går kväll började jag sjunga i Oratoriekören i Maria församling. Vi ska framföra Bachs Johannespassionen den 17 april. I kväll ska jag gå till Tre Sang för att fortbilda mig i bridge och i morgon kväll blir det repetition med Chorus Amici inför vår konsert med Dvorkas Stabat Mater den 10 april. En och annan fest väntar också. På lördag ska jag på stort kalas för att fira den nya professorn i juridik i Lund. Vem det är? Katarina förstås!

Möbler och HSO

I dag har jag varit i Hyllinge och handlat möbler. Tack vare tips från Karin har jag nu möblerat nästan hela huset. Nu fattas bara arbetsrummet men troligen har jag inte råd med något annat än IKEA. Det blev två Lamino -fåtöljer med pallar, en Samsas- soffa och så Malmstens fantastiska soffbord Släden. Matbord och stolar i björk fick jag också med mig.

I kväll ska jag lyssna på HSO under ledning av Andrew Manze. Det blir svensk musik. Ska bli spännande att lyssna på det relativt nyskrivna verket Poem av Stefan Lindgren och så violinkonserten nr 3 i c moll av Tor Aulin.

Kammarmusikföreningen

I dag var det Göran Söllscher som satt på podiet i konsertsalen på Dunkers Kulturhus. Det var en vidunderligt skön konsert! Pelle inledde som vanligt mycket intresseväckande genom att berätta om lutan, gitarren och varianter på dessa instrument och deras historia. Vi fick lyssna till musik både från 1500-talet, John Dowland, och 1900-talet, Lennon och McCartney. Däremellan blev det bland annat en ljuvlig Bach och i andra avdelning fick vi också lyssna på musik av flera sydamerikanska kompositörer. Verkligen njutbart!

I morse var jag först på Skatteverket och fick veta att jag nu är folkbokförd i Sverige. Därmed kunde jag åka ut och hämta min bil. Sedan bar det iväg till Strövelstorp där Gun bjöd på kaffe. Vi tog en tur till Skäret och en tur till Laröd. På Skäret såg allt ut att vara OK. Inga tak var avblåsta och mullvadshögarna ligger kvar. I Laröd hade de målat och tapetserat, men kyl, frys, spis och nya skåpluckor saknas fortfarande. Det hinns nog med. Jag flyttar ju inte in där förrän den 8 mars då Marlene kommer med mina saker från Skäret.