Nu har vintern kommit!

 

Så här mycket snö var det längesedan jag såg i Helsingborg. Det tog bara några dagar så var den borta men det har sagts att det ska komma både mera snö och ganska hala vägar. Vackert, men farligt!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Det tog lång tid, men nu har jag fått hjälp med att kunna stänga av och reglera styrkan för hörapparaterna på min mobil. Skönt!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Äntligen fick jag tid på Handelsbanken för att diskutera räntan på mitt lägenhetslån. Jag fick i alla fall  billigare avgift. Lite för lite tyckte jag , men det gick inte att få lägre kostnad av den här banken i alla fall. Detta får jag nu leva med i två år.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Torsdagskonserten blev en riktig höjdare. Synd att så många inte kunde ta sig till Konserthuset på grund av all snö! Konserten började med Julius Caesar-ouvertyr. Häftig!

Därefter följde Konsert för koloratursopran av Reinhold Glière. Solist var Nadine Koutcher. Oj, oj, vilken röst hon har! Slutnumret var Schuberts Symfoni nr 9. Dirigent var Nadines man Dmitry Matvienko. Med Schuberts nionde symfoni som avslutning,  fick vi verkligen bekräftelse på vilken fantastisk orkester vi har i Helsingborg! En helt underbar konsert!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

På lördagen tog jag tåget till Malmö för att hälsa på Cathy. Vilken fest det blev! Glögg och massor av gott att äta! Vi pratade om gamla minnen och givetvis också vad vi, våra syskon och vänner håller på med i dag. Jag fick också förslag på bra sömnmedel, som jag ska be en läkare skriva ut. Det är alltid lika trevligt att träffa både Cathy och hennes syskon.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Efter söndagens högmässa gick jag till Dunkers Kulturhus för att lyssna på berättelsen om "Aarons nya land". Det var en föreställning som berättade om Aaron som kom till Sverige för drygt 250 år sedan. Det var han som var anledningen till att Gustav III år 1776 tillät judar att bosätta sig i Sverige. Vad han gjorde när han kom till Sverige var riktigt intressant. Anita Santesson berättade otroligt intressant både om Aaron, som bl.a. ristade i metall och om andra judar som kom till Sverige och startade företag. Felix startade t.ex. fabriken som gjorde saltgurka i Eslöv.

Efter berättelsen i teatersalen var det dags för samarbetet mellan Helsingborgs Kammarmusikförening och det landsomfattande jubileet " 250 år av judiskt liv i Sverige" . Det blev en konsert av "Middle East Peace Ensembl". Bilden har jag tagit på nätet och därför är det svårt att känna igen solisten, som inte såg ut så här. Hon var betydligt enklare klädd t.ex. Publiken fick sjunga med i flera låtar och det var en riktigt god stämning i salongen. 

Så fort tiden går! Redan vecka 47!

 

Teaterrestaurangen Culise var återigen träffpunkten för Glad Jazz. Den här gången var det dock lunch som stod på programmet. Alla medlemmar som ville träffas och snacka lite med varandra  kunde träffas för att  äta lunch tillsammans. Vi satt vid ett stort runt bord alldeles för oss själva. Kameran låg kvar i min väska. Det var nästan enbart styrelsen som kom, men det var trevligt att lyssna på deras planer framöver. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Den här bilden är från Holms Optik, som jag nu har gått tillbaka till för att skaffa mig nya glasögon. Jag har verkligen problem med att läsa böcker och att se både noter och text i nya notblad. Jag hoppas verkligen att de nya glasögonen, som jag troligen får i nästa vecka, blir betydligt bättre än de jag har nu!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Det har varit ett underbart väder i slutet på förra veckan. Strålande sol från en klarblå himmel och nästan ingen vind alls! Den här bilden tog jag på promenaden ute på Parapetenpiren. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Den andra gåsmiddagen i år åt jag tillsammans med medlemmar i min Rotaryklubb. Vi var på restaurang Badvakten nere vid Fria bad. Det smakade bra den här gången också. Restaurangen hade väggar av glas, vilket gjorde att ljudnivån blev väldigt hög. Jan L , som satt bredvid mig, är ju proffs när det gäller byggnader och han berättade om glasväggarnas betydelse för ljudnivån. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

När jag läste recensionen av den här pjäsen, trodde jag att jag skulle bli begeistrad. Nej, det blev jag inte. Innan paus fick vi lyssna till ropande skådespelare och ett otroligt skrikande om konflikter mellan olika personer. Det var svårt att höra vad de sa, och de sprang runt scenen hela tiden. slog kullerbyttor och var inte stilla en sekund. Efter paus blev det lite bättre. Det gick någorlunda att följa med vad som hände. Troligen är hela upplägget, som är ett samarbete mellan Unga Klara och Stadsteatern, en berättelse som passar en yngre publik. Troligen blir den populär bland alla skolklasser som får se den. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

På söndagseftermiddagen hämtade Jan-Olof mig för en resa ut till Förslöv. Gunnar var angelägen om att vi skulle komma ut till Förslövs kyrka för att lyssna på den intressanta konserten "Detta är platsen. Detta är tiden". "En konsert om att vara människa".

Det blev verkligen en konsert full av upplevelser. Tio personer mellan 9 och 90 år gamla hade funderat på vad som är viktigt i livet. Allt vad de hade tänkt, var nedtecknat i tio verk och handlade om allt mellan till exempel ett "Slag för glädjen" och "Kärleken som bär". Både kyrkokören och barnkören medverkade. Körerna ackompanjerades av fyra musiker som spelade piano, cello, kontrabas och slagverk. Innan varje verk sjöngs, så berättade Kerstin Weman Thornell, om den person som skrivit det verket som skulle framföras. Otroligt intressant ! Körerna sjöng också jättebra. Barnkören kunde alla texterna, som de sjöng, utantill! Gunnar sjöng förstås med i kören som bas. 

Det blev verkligen en härlig avslutning på veckan!

En alldeles fulltecknad vecka

 

Föreningen Norden och Maria församling samarbetade den här veckan om en sammankomst, som handlade om Dag Hammarskjöld. Det blev en fullsatt salong! Vi lyssnade på KG Hammars mycket intressanta berättelse om Dag Hammarskjöld. Boken "Den längsta resan" har KG Hammar skrivit och det är Dag Hammarskjölds tankar som finns i boken. Han funderar mycket under sin flygtur, hur han ska kunna fullfölja det uppdrag han nu är på väg till. Det är verkligen en berörande bok! Boken såldes efter föredraget och vi var många som köpte den. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Som väl är har jag Jenny som upptäcker de ställen där jag behöver massage. Uppenbarligen sitter jag inte helt okej i fåtöljen  när jag tittar på TV och i pauserna sysslar med lite av varje. Höger sidas rygg och nacke var inte alls okej. Jag ska försöka bättra mig, så får vi se om det blir bra. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Från Musikhögskolan i Malmö kom de här fyra flickorna och spelade flöjt. Det började med att Nina Podkoscielna spelade Telemanns "Fantasi för flöjt solo". Det var verkligen härligt att lyssna på! Sedan följde verk av Godard, Mozart, Sancan och Pachelbel, som alla ackompanjerades av Beniko Almgren på flygeln. Kajsa Junggren Alemany, Ewa Smega och Tamara Darasella spelade i tur och ordning verken av kompositörerna ovan. Pachelbels verk spelade alla fyra som avslutning och det tog jag en bild på. Verkligen hög klass på dessa fyra artister, som fortfarande går på utbildning i Malmös Musikhögskola!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Conserto Copenhagen besökte Helsingborgs Konserthus den här veckan.  Tyvärr kunde jag inte ta en bild på solisten som spelade flöjt. Hon började med en piccolaflöjt. Helt otroligt virtuos. Sedan framträdde hon också med en vanlig blockflöjt. Vid extranumret kom i alla fall piccolaflöjten tillbaka. 

Det blev en riktigt härlig konsert med den gästande orkestern. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Kvartettarna hade i lördags konsert på Dunkers kulturhus. Det var trevligt att lyssna på alla gamla låtar som jag kände så väl igen från de körer jag varit med i. Låtarna presenterades av en dam som satt framför kören när de sjöng

Birthe hade tipsat mig om den här konserten eftersom det var möjligt att följa med Kvartettarna till restaurang Creo där de hade sin Gåsamiddag. Både Birthe och jag följde med till Gåsmiddagen.

Det blev verkligen häftigt!

På min vänstra sida satt Kjell och på min högra sida satt Per. Det blev härliga samtal om både vad de sysslade med och allt som händer. Vi hade också fått ett stort sånghäfte och vi sjöng  visor både till svartsoppan, gåsen och äppelkakan plus några till. Dessutom sjöng flera av Kvartettarnas ledamöter både solo och i grupp. 

Jag tog tyvärr ingen bild på Svartsoppan, men både gåsen och äppelkakan kom på bild. Det var riktigt gott!

Vilken fest! Härlig atmosfär, trevligt sällskap och jättegod mat!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

En svensk cellist i världsklass stod det på programmet till Kammarmusikföreningens konsert på Dunkers kulturhus. Jakob Koranyi heter cellisten. Han satt ensam på podiet och spelade i drygt i.5 timme. Han var tveklöst en cellist i världsklass. Cellosviten nr 1 i G dur av Bach spelade han med noter framför sig. Resten spelade han helt utantill. Det blev musik av Dennehy, Cassadó och efter paus åter Bach, den här gången Cellosvit nr 5 i c -moll - helt utan noter. Det blev en alldeles speciell härlig upplevelse.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

På måndagarna brukar jag för det mesta skriva på den här bloggen vad som hänt under veckan som gått. Så blev det inte den här gången. Jan-Olof och jag åkte till Färingtofta,  till Ingegärd och Kerstin under måndagen vid lunchtid. Det blev verkligen ett underbart härligt möte. Vi åt en underbart god soppa med morötter och fisk och sedan försåg vi oss med bitar från ostbrickan som Jan-Olof och jag hade med oss. Det blev förstås riktigt härliga samtal. Vi pratade och skrattade och tyckte det var otroligt trevligt att träffas så här. Så småningom blev det mörkt ute och det var dags att åka hem. Vi tog vägen över Landskrona för att skjutsa hem Kerstin. Hoppas vi ses snart igen!

Veckan mot All Helgonahelgen

 

Veckan började med att jag fick träffa eleverna från min första klass, som jag fick på Västra Ramlösa skola 1963 -65. Det är lika trevligt att träffa dem varje år! På vänster sida sitter Hans, Christina, Eva, Inga-Lill (som knappast syns) och Lena. På andra sidan sitter Ingrid, Thomas jag och Inger. Det var flera anmälda, men det händer ibland ett och annat som gör att några får förhinder. Hoppas det blir riktigt många nästa gång då vi ska träffas igen i maj månad!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Att vi nu har höst märks på alla färger som träden har. Det är fortfarande relativt varmt ute, om det inte blåser för mycket, men höstfärgerna som kommer nu tycker jag är otroligt vackra.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Den här bilden tog jag på Eva, som var med på kaffekalaset hemma hos Jan-Olof den 12 juni. Vi satt ute på altanen. Solen strålade och Eva fick skydd av ett paraply.

Att det inte skulle ta mer än fyra månader innan Eva inte fanns längre, var det nog ingen av oss som trodde då. Eva dog den 11 oktober.

Den 30 oktober begravdes Eva i Raus kyrka. Flera från Helsingborgs konserthuskör kom till kyrkan och begravningsgudstjänsten började med att de sjöng Brahms "Wie lieblich sind deine Wohnungen" och gudstjänsten slutade med att de sjöng slutkoralen ur "Förklädd Gud" av L-E Larsson. 

Cecilia Karlén var tjänstgörande präst. Hon kände Eva mycket väl och höll ett mycket fint griftetal.

Efter begravningsgudstjänsten samlades alla Evas vänner i Bårslövs församlingssal. Vi fick en underbart god soppa och kaffe med tårta. På den här bilden kan man se c:a hälften av alla som kom till församlingshemmet. 

Eva saknas verkligen av oss alla. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Att det nu har blivit november går verkligen att se på min novemberkaktus. Den översta bilden är från 

början av september, när Johan hade hjälpt mig att plocka in krukorna från balkongen. Den nedersta bilden tog jag den 1 november! Härligt!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Så var det dags för att gå till Konserthuset och lyssna på konserten "Ve och fasa". Det var verkligen häftig musik. Vår symfoniorkester är otroligt bra på att både spela virtuost och kraftfullt. Rickard Söderberg fanns på podiet och berättade dels om verken och sjöng också under två av verken. Det blev en riktigt häftig konsert med verk som jag aldrig tidigare hade hört. Dirigent var Sergej Bolkhovets. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

På nätet gick det att hitta en riktigt fin och omfattande information om Brahms verk Ein deutches Requiem. Mats Persson skrev i programmet på nätet om vad som påverkade Brahms komposition av verket. Mycket intressant att läsa! På lördagen den 1 november sjöng Konserthuskören under ledning av orkesterdirigenten Anna Rakitina. Sopransolist var Clara Cecilie Thomsen och baryton var Anton Ljungqvist.  

Det har under veckan handlat mycket om död och minnen efter alla som inte finns längre i vår närhet. Tankarna kretsar ganska mycket kring detta nu.