tisdag 7 januari 2025

En härlig nyårs- och trettondagshelg

 

Trots regn och blåst spatserade jag på nyårseftermiddagen upp till Jan-Olof för att fira nyårsafton.

Vi började med en drink och lite snacks. 

Jan-Olof hade förberett allting i god tid och plötsligt hade han dukat fram ett riktigt härligt bord. Där fanns förrätten och ett glas champagne. Det var bl.a. lax som fanns på tallriken. 

Sedan var det dags för den gröna ärtsoppan, naturligtvis med bubbel i soppan! Crème Ninon heter rätten. Det lärde jag mig på julafton.

 

Huvudrätten bestod av kalvkött med grönsaker och potatis. naturligtvis drack vi rödvin till den rätten.


Jag hann inte fram med kameran innan jag hade börjat ta för mig av den härliga desserten. Champagnen var inte slut och det gick alldeles utmärkt att dricka till den här rätten också. 

När vi var färdiga med den goda middagen gick vi in i TV-rummet för att titta på Grevinnan och betjänten. Det är ju bara ett "måste" varje år. 

Sedan  pratade vi och berättade om vad vi gjorde  och ville göra etc. Tiden försvann väldigt fort och snart var klockan 12 på natten och vi stod vid fönstren och tittade på alla fyrverkerier som tändes. Det small som bara sjutton och vi kunde se flera  områden där det fanns massor av fyrverkerier. 



Eftersom det nu var 2025, var det dags för Janssons frestelse. Jag tror att Jan-Olof fick lite rester när vi hade ätit färdigt, trots att den var jättegod. Han hade nog räknat med det för den var ju jättestor. Rödvin fanns det också att dricka till.

Eftersom jag hade en bit att gå hem, så passade jag på att tacka för mig när klockan började närma sig 01:00. Det duggregnade lite, men jag fällde aldrig upp mitt paraply eftersom det blåste ganska ordentligt. Jag var hemma vid halvtvåtiden.

Vilken underbar nyårsafton!


o-o-o-o-o-o-o-o-o-o





I mellandagarna försöker jag promenera en hel del, men om det blåser för mycket, "turar" jag på någon av färjorna i stället. Då har jag en bok med mig, som jag läser under två eller tre turor. Den här dagen sken solen! Ovanligt! Det gjorde den inte under de flesta mellandagarna. Boken som jag läste var jättebra. Det var svårt att lägga den ifrån sig. Den är också nominerad som 2024 års bästa deckare. Det förstår jag!


o-o-o-o-o-o-o-o-o-o



Det var två konserter jag ville gå på under Trettondagen. Eftersom jag hade biljett till konserten på Konserthuset klockan sju, var jag riktigt tidigt i Mariakyrkan för att få en plats som jag kunde smita ut ifrån om det blev nödvändigt. Klockan fem var det konsert med manskören, eller som det står i programmet, Mansensemblen Profundo.


Klockan fem kom kören och vandrade sjungande  Veni Emmanuel fram till platsen framför altaret. Dirigent var Ragnar Bohlin. Jag tycker att Ragnar är en otroligt skicklig dirigent. Han fick kören att sjunga underbart vackert. Jag njöt allra mest av verket som Eric Whitacre komponerat. Det heter Lux Aurumque. Jag riktigt rös när de sjöng det verket. 

Konserten var klar strax efter klockan sex. Ingen panik alls med andra ord! Jag promenerade ganska långsamt bort mot konserthuset.


o-o-o-o-o-o-o-o-o-o






Trettondagskonserten hade två solister, sopranen Amelia Jakobsson, och tenoren Jacob Skov Andersen.
Jag kunde ju inte ta bilder när de sjöng, men när Amelia berättade om innehållet i F. Lehárs verk, Giuditta tog jag fram kameran. Det blir ju inte så bra bilder från bänk 24, som jag sitter på.

Konserten blev trevlig, trots att jag inte var helt förtjust i dirigenten Daniela Musca. 



o-o-o-o-o-o-o-o-o-o



I dag när jag tog min promenad kunde jag inte låta bli att fotografera Hotellet, som nu rivs Jag läste i tidningen att de ansvariga inte är säkra på att hotellets yttervägg inte rasar, så därför har de beslutat att riva hela hotellet. Stora containrar står på gatan så det är inte helt lätt för bussar och bilar att ta sig förbi. Det är inte längre förbud att köra igenom Järnvägsgatan. Skönt att kunna ta bussen utan att behöva promenera i blåst och regn!